Manual 12906801

Transcript

Mysak Konstruktion av ett mät- och stimulikort för mobiltelefoner Examensarbete utfört i Datorteknik vid Linköpings tekniska högskola av Rolf Wikström LITH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Handledare: Tomas Westlund Ericsson Mobile Communications AB Examinator: Kent Palmkvist ISY, Linköpings universitet Linköping, 11 juni 2015 Presentationsdatum Institution och avdelning 2015-06-10 Institutionen för systemteknik Publiceringsdatum (elektronisk version) Department of Electrical Engineering 2015-06-15 Språk Typ av publikation ISBN _X_Svenska ___Annat ___Licentiatavhandling _X_Examensarbete ___C-uppsats ___D-uppsats ___Rapport ___Annat ISRN LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Antal sidor 38 Serietitel Serienummer/ISSN URL för elektronisk version http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119192 Publikationens titel /Publication title Mysak - Konstruktion av ett mät- och stimulikort för mobiltelefone Mysak - Design of a Measurement and Stimuli Board for Mobile Phones Författare Rolf Wikström Sammanfattning Vid högvolymsproduktion av konsumentelektronik är testtid, mätnogrannhet och fabriksgolvsutrymme synonymt med kostnader. Detta har gjort att man på sektionen Test Engineering vid Ericsson Mobile Communications fabrik i Linköping tagit fram ett testkoncept, kallat Pelle-konceptet, där datorkraft och mätutrustning flyttas in i små utrymmessnåla testfixturer anpassade för både robotiserade produktionslinor och manuella. Det nya testkonceptet saknade på våren 1998 ett generellt mät- och stimulikort för mobiltelefoner vilket specificerades och konstruerades under sommren och hösten 1998 av författaren och Stefan Lantz. I rapporten beskrivs arbetet med att specificera kortets funktionsblock samt detaljkonstruktion av de funktionsblock som författaren ansvarat för. Rapporten ger även en inblick i designarbetet och dess svårigheter för ett mät- och stimulikort med många olika funktionsblock på en mycket begränsad yta, samt de problem som uppstår i många projekt till följd av förändrade krav, missupfattningar, kommunikationsmissar och saknad dokumentation. Nyckelord Mobiltelefon, Mätpunktsväljare, testinterface LiTH-ISY-EX-ET--15/0146---SE Rolf Wikström v Sammanfattning Vid högvolymsproduktion av konsumentelektronik är testtid, mätnogrannhet och fabriksgolvsutrymme synonymt med kostnader. Detta har gjort att man på sektionen Test Engineering vid Ericsson Mobile Communications fabrik i Linköping tagit fram ett testkoncept, kallat Pelle-konceptet, där datorkraft och mätutrustning flyttas in i små utrymmessnåla testfixturer anpassade för både robotiserade och manuella produktionslinor. Det nya testkonceptet saknade på våren 1998 ett generellt mät- och stimulikort för mobiltelefoner vilket specificerades och konstruerades under sommren och hösten 1998 av författaren och Stefan Lantz. I rapporten beskrivs arbetet med att specificera kortets funktionsblock samt detaljkonstruktion av de funktionsblock som författaren ansvarat för. Rapporten ger även en inblick i designarbetet och dess svårigheter för ett mät- och stimulikort med många olika funktionsblock på en mycket begränsad yta, samt de problem som uppstår i många projekt till följd av förändrade krav, missupfattningar, kommunikationsmissar och saknad dokumentation. LiTH-ISY-EX-ET--15/0146---SE Rolf Wikström vii Abstract In high volume production of consumer electronics are test time, measurement accuracy, and factory floor space synonymous with costs. This has led to that the Test Engineering department at Ericsson Mobile Communication factory in Linköping has developed a new test concept, called the Pelle-concept, where computation power and measurement equipment is placed in compact test fixtures adapted for both automated and manual production lines. In the spring of 1998 the new test concept was lacking a printed circuit board for generalized measurement and stimuli of mobile phones, which was specified and designed during the summer and fall of 1998 by the author and Stefan Lantz. The report describes the specification of the functional blocks as well as the detailed design of the blocks designed by the author. The report also gives insight into the design work and its difficulties when designing a measurement and stimuli board with many different functional blocks in a very limited space, as well as problems common in many project resulting from changed requirements, misconceptions, communication glitches and missing documentation. LiTH-ISY-EX-ET--15/0146---SE Rolf Wikström ix Förord Passande för den här rapporten är det amerikanska uttrycket ”It ain’t over till the fat lady sings” eftersom den låg i en låda i 17 år och inte såg ut att bli klar för framläggning. Trots ändringar i poängsystem och akademiska krav ser den ändå ut att bli klar nu, så det är på sin plats att tacka alla som hjälpt mig. Jag vill först tacka min x-jobbskollega och medarbetare, Stefan Lantz, för insatser under den inledande gemensamma specifikationsfasen och som bollplank och granskare under hela arbetet. Ett stort tack går också till all på Ericsson Mobile Communications i Linköping som hjälpte med både stort och smått, och framför allt min handledare Tomas Westlund för det stöd jag fått under examensarbetet. Ett stort tack även till Torsten Carlsson på Ericsson i Lund som nu 17 år senare och i 11:e timman lyckades skaffa ett publiceringstillstånd för Ericssons ritningar i denna rapport. Jag vill även tacka min examinator, Kent Palmkvist, som nu många år senare åter har tagit sig an detta examensarbete och hjälpt mig till rätta bland nya och gamla högskolepoäng. Till sist går ett stort tack till min fru Silvia för hennes stöd som gjort att jag kunnat smita undan familjelivet och stänga in mig på kammaren för att skriva klart denna rapport. Utan hennes hjälp hade rapporten fortfarande legat på botten av en låda i väntan på bättre tider. Linköping i juni 2015 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146---SE xi Rolf Wikström Innehållsförteckning 1 INLEDNING.......................................................................................1 1.1 Motivering ..................................................................................................... 1 1.2 Syfte .............................................................................................................. 1 1.3 Frågeställning/Problemställning ................................................................. 2 1.4 Avgränsningar .............................................................................................. 2 1.5 Terminologi och förkortningar .................................................................... 2 2 BAKGRUND .....................................................................................5 3 METOD .............................................................................................7 3.1 Förstudie ....................................................................................................... 7 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.2 Implementation ............................................................................................. 7 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 3.2.5 3.2.6 3.2.7 3.3 Arbetsmetod .................................................................................................................................. 7 Studie av referensmaterial ............................................................................................................. 8 Rita kretsschema............................................................................................................................ 8 Komponentplacering och mönsterkortslayout ............................................................................... 8 Tillverkning av mönsterkort .......................................................................................................... 8 Sammanbyggnad av kretskort........................................................................................................ 8 Arbetsuppdelning .......................................................................................................................... 9 Utvärdering ................................................................................................... 9 3.3.1 3.3.2 4 Utvärdering av mätteknik för produktion ...................................................................................... 7 Analys av anskaffningsalternativ ................................................................................................... 7 Framtagning och redovisning av konceptförslag ........................................................................... 7 Utvärdering av konstruktionsarbetet.............................................................................................. 9 Utvärdering av prestanda............................................................................................................... 9 FÖRSTUDIE.................................................................................... 11 4.1 Utvärdering av mätteknik för produktion ................................................. 11 4.1.1 4.1.2 4.2 Intervjuer ..................................................................................................................................... 11 Specifikationsstudier ................................................................................................................... 12 Analys av anskaffningsalternativ .............................................................. 13 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 Standard produkt från hyllan COTS (Commercial-of-the-shelf) ................................................. 13 Modifierad/anpassad COTS ........................................................................................................ 13 Intern utveckling och produktion ................................................................................................ 14 Slutsats ........................................................................................................................................ 14 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146---SE Rolf Wikström 4.3 5 Framtagning av konceptförslag ............................................................... 14 IMPLEMENTATION ....................................................................... 17 5.1 Nya och ändrade förutsättningar och krav under arbetets gång .......... 17 5.2 Konstruktion av styrlogik.......................................................................... 17 5.3 Konstruktion av funktionsblocken ........................................................... 18 5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 5.3.5 5.3.6 6 Allmänt ........................................................................................................................................ 18 Digitala in- och utkanaler ............................................................................................................ 19 Mätkanaler ................................................................................................................................... 20 Digital-Analogomvandlare med effektsteg .................................................................................. 22 Inverterande förstärkare med drivsteg ......................................................................................... 24 Telefoninterface med seriekommunikation .................................................................................. 24 5.4 Konstruktionsgranskning ......................................................................... 25 5.5 Komponentplacering och mönsterkortslayout ....................................... 25 5.6 Tillverkning av mönsterkort ...................................................................... 26 5.7 Sammanbyggnad av kretskort.................................................................. 26 5.8 Framtagning av dokumentation ............................................................... 26 RESULTAT .................................................................................... 27 6.1 Förstudie .................................................................................................... 27 6.2 Implementation .......................................................................................... 28 6.2.1 6.2.2 6.2.3 6.3 Konstruktionsöversikt .................................................................................................................. 28 Konstruktion styrlogik ................................................................................................................. 28 Konstruktion av funktionsblocken ............................................................................................... 29 Utvärdering................................................................................................. 30 6.3.1 7 xii Utvärdering av konstruktionsarbetet ............................................................................................ 30 DISKUSSION ................................................................................. 31 7.1 Resultat ...................................................................................................... 31 7.2 Metod .......................................................................................................... 31 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.2.4 7.3 Förstudie ...................................................................................................................................... 31 Implementation ............................................................................................................................ 32 Utvärdering .................................................................................................................................. 33 Dokumentation ............................................................................................................................ 33 Arbetet i ett vidare sammanhang ............................................................. 33 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146---SE xiii Rolf Wikström 8 SLUTSATSER................................................................................. 35 8.1 Syfte ............................................................................................................ 35 8.2 Frågeställningar ......................................................................................... 35 8.2.1 8.2.2 Vilken mätteknik passar bäst för produktion av mobiltelefoner? ................................................ 35 Vilket är bästa anskaffnings alternativ för ett nytt mät- och styrkort till Pellesystemet? ............. 35 8.3 Begränsningar ............................................................................................ 35 8.4 Tillämpningar .............................................................................................. 36 8.5 Rekommendationer för fortsatt arbete ..................................................... 36 REFERENSER ...................................................................................... 37 PERSONLIG KOMMUNIKATION ......................................................... 38 Bilagor 1. Kretslösningar 2. Bilder på bestyckat mönsterkort ROA 117 9157 3. Kretsschema 1911-ROA 117 9157 4. Stycklista 131 30-ROA 117 9157 Tabellförteckning Tabell 1 Terminologi och förkortningar ..................................................................................... 2 Figurförteckning Figur 1 Digitala utsignaler, principskiss ................................................................................... 20 Figur 2 Digitala insignaler, principskiss ................................................................................... 20 Figur 3 Mätkanaler, blockschema............................................................................................. 22 Figur 4 D/A-omvandlare med effektsteg, principskiss ............................................................. 23 Figur 5 Seriekommunikation, principskiss ............................................................................... 24 Figur 6 Funktionsblock, koncept översikt ................................................................................ 27 Figur 7 Blockschema Mysak .................................................................................................... 28 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 1 Inledning Denna rapport beskriver ett examensarbete utfört vid sektionen Test Engineering på Ericsson Mobile Communications AB i Linköping och har bestått i att definiera och konstruera ett allmänt mät- och stimulikort för test av mobiltelefoner. Då arbetet utförts av två personer, redovisas här författarens del samt vissa gemensamma delar i examensarbetet som utförts av författaren och Stefan Lantz, hädanefter kallade ”vi”. Det inledande definitions och specifikationsarbetet har vi utfört tillsammans och redovisas därför för sammanhangets skull i sin helhet i denna rapport. Examensarbete har utförts under sommaren och hösten 1998. 1.1 Motivering Vid Ericsson Mobile Communications AB fabrik i Linköping sker högvolymstillverkning av mobiltelefoner. Vid högvolymsproduktion av konsumentelektronik ställs höga krav på låga kostnader, framför allt på test och verifiering då dessa kostnader utgör en ”over-head” då de endast ger kvalitetssäkring av produkten. Vid avdelningen Test Development har ett nytt test- och fixturkoncept tagits fram runt ett egenutvecklat datorkort, kallat Pelle, för att kunna flytta datorkraft och testhårdvara närmare testobjekten. Avsikten är att      Mäta säkrare med mindre störningar tack vare kortare kablage Öka parallellism i testflödet Minska testutrustningarnas utrymmes krav Anpassa testutrustningar för både manuell och robotiserad produktion Minska hårdvarukostnaderna genom egenutveckling I det nya konceptet saknades ett generellt mät och stimulikort, men även en specifikation av ett sådant kort. För att kunna ta fram en specifikation behöver ett antal frågeställningar besvaras, bl a vilken funktionalitet och mätteknik som passar bäst för test av mobiltelefoner. När väl en specifikation finns framme kan en studie och utvärdering av lämpliga anskaffningsalternativ göras. Denna rapport ger svar på dessa frågeställningar och fortsätter med en redogörelse för implementationen av den specificerade funktionaliteten samt den resulterande konstruktionen. 1.2 Syfte Examensarbetet, så som det definierades av uppdragsgivaren Ericsson, var ett rent konstruktionsuppdrag. Uppgiften bestod i att ta fram ett generellt elektronikkort för mätning och styrning med hjälp av Pelle i testutrustningar för mobiltelefoner. Ett antal punkter som skulle ingå i arbetet hade definierats enl nedan. 1 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 2 Rolf Wikström       1.3 Utvärdering av vilken mätteknik som passar produktion bäst. Konstruktion Uppbyggnad av prototyp Kodning av programvara (WinNT och RT) Verifiering av systemet Dokumentation Frågeställning/Problemställning Uppdraget har nedan brutits ned till frågeställningar. 1. Vilken mätteknik passar bäst för produktion av mobiltelefoner? 2. Vilket är bästa anskaffningsalternativ för ett nytt mät- och styrkort till Pellesystemet? 1.4 Avgränsningar På ett tidigt stadie insågs att uppdragets omfattning översteg den tillgängliga tiden för examensarbetet, varför nedanståend punkter i uppdragsgivarens specifikation inte har utförts innom ramen för detta examensarbete.  Kodning av programvara (WinNT och RT)  Verifiering av systemet  Dokumentation (endast konstruktionsunderlag tas fram) På grund av tidsbrist har även kodning av kortets styrlogik fått utgå ur examensarbetet. Kodningen av funktioner och register i det hårdvarubeskrivande språk AHDL (en variant av VHDL) för den valda PLD:n från Altera har utförts av Ericssonpersonal på avdelningen. 1.5 Terminologi och förkortningar Inom elektronikkonstruktion samt telefoni och radiokommunikation finns en mängd termer och i synnerhet förkortningar som alla använder. Även inom Ericsson finns en mängd förkortningar som används i dagligt tal. Nedan följer en lista på inom skrået vanligen förekommande termer. Tabell 1 Terminologi och förkortningar Förkortning A/D-omvandlare AHDL CAD CTSMS D/A-omvandlare Betydelse / Förklaring omvandlar analog spänning till digitala ord Altera Hardware Description Language. En anpassning av VHDL för Altera Corporation. Computer Aided Design, datorstödd konstruktion Clear To Send Mobile Station, hårdvaruhandskakningsbekräftelse från mobiltelefonen för seriekommunikation. Motsvarar CTS enl RS-232 men spänningsanpassad. omvandlar digitala ord till analog spänning LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 3 Rolf Wikström Förkortning DCE DFMS DPDT DTMS Foot print I2C I/O LED MUX Mysak OrCAD PAL Pelle-buss Pelle PLD RS-232 RTSMS TE TIF TTL VDD VHDL Betydelse / Förklaring Data Communication Equipment, enl RS-232, oftast använt för att beskriva ett modem eller mobiltelefon. Data From Mobile Station, seriekommunikationssignal för data från mobiltelefonen. Motsvarar RxD enl RS-232 men spänningsanpassad. Double Pole Double Throw, betecknar ett två kanaligt relä eller brytare med två poler som kan kopplas till ett av två andra polpar Data To Mobile Station, seriekommunikationssignal för data till mobiltelefonen. Motsvarar TxD enl RS-232 men spänningsanpassad. De fysiska mått som specificerar en komponents areakrav och lödytor Inter Integrated Circuits ( inter IC), en 2 tråds synkron multimasterbuss från Philips. Input/Output, används för att beskriva komponenter eller kopplingar som hanterar bade in- och utsignalner. Light Emitting Diod, lydsdiod Multiplexer Projektnamnet på kretskortet som examensarbetet tog fram[1]. Ett program från Cadence Design Systems Inc som används för att rita kretsscheman Programmable Array Logic Kommunikationsbussen mellan Pelle och Pelle-klienter. [20] Pelle är ett av Ericsson utvecklat datorkort uppbyggt runt en PC-104 datormodul för placering i testfixturer [15] Programmable Logic Device Seriell kommunikation enl standard EIA RS-232-C (Electronic Industries Association) Request To Send Mobile Station, hårdvaruhandskakningsförfrågan till mobiltelefonen för seriekommunikation. Motsvarar RTS enl RS-232 men spänningsanpassad. Ett breddmått härlett från 19” racksystem, där en TE är 0.2” d.v.s. 5.08 mm. Ett rack rymmer på bredden 84 TE. Test Interface, avser anpassningselektroniken mellan en mobiltelefon och den dator som utför tester. Transistor-Transistor Logik Används innom Ericsson för att definiera den spänning som en påslagen mobiltelefon ger ut i systemkontakten. Spänningen motsvarar telefonens systemspänning, vilket normalt sett är det samma som batterispänningen. Very High Speed Integrated Circuit Hardware Description Language, ett hårdvarubeskrivade språk enl standard IEEE 1076 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 2 Bakgrund Vid Ericsson Mobile Communications AB Linköpingsfabrik tillverkas och testas mobiltelefoner och andra telekommunikationsutrustningar. Vid test av volymprodukter ställs höga krav på flödeshastighet, korta testtider, god mätnoggrannhet samt låga kostnader för testutrustningarna. Dessa faktorer påverkar alla den totala produktionskostnaden. Tidigare generationers testutrustningar, som ärvts från Kumlafabriken, har bestått av stora 19“-testrack med instrument och datorkraft samt långa kablage fram till testfixturen och gränssnittet mot testobjektet. I dag görs industrialisering av produkter både som manuella och robotiserade tillverkningslinor. Vid industrialisering av en produkt finns det ett stort antal parametrar som bör beaktas, varav en del som påverkar den testutrustning som ska tas fram för produkten listats nedan.    Utrustningens storlek – liten utrustning tar mindre golvyta, minskar antalet robotar, minskad kostnad Mät nära objektet – minskar inverkan av störningar från omgivningen. Parallellism – flera objekt kan testas samtidigt i samma teststation, ger större flöde. Inom avdelningen Testutveckling har man tagit fram ett nytt testkoncept för att möta kraven ovan.  Testutrustningarna görs smala och låga för att passa i robotceller.  Datorkraft och mätutrustning flyttas ut i testfixturen nära testobjektet.  En persondator kan administrera flera testutrustningar Konceptet med datorkraft ute i testfixturen kallas Pelle-konceptet[15][16]. Pelle är ett egenutvecklat datorkort uppbyggt runt en PC-104 datormodul på ett standard Europa singel kretskort, d.v.s. 100x160mm. Kretskort som ska ingå i Pellekonceptet kallas Pelle-klienter [17] och håller samma format som Pelle men med en specificerad höjd på 4TE, d.v.s. 20.32mm[18]. Inom Ericsson namnges produkter ofta med interna projektnamn, t ex så har alla telefoner flicknamn medan tillbehören har pojknamn. Inom testutveckling i Linköping namnger man även de testutrustningar man konstruerar. Någon klart uttalad policy för hur namnen väljs finns inte, men flera namn är tagna ur Astrid Lindgrens Saltkråkan. Det ovanliga namnet Mysak[1] hittades i en av Saltkråkanfilmerna och fick bli projektnamnet på det nya kretskortet. I filmen ”Tjorven och Mysak” är Mysak en magisk diamant när barnen på Saltkråkan leker sjörövare under en dag. Mysak är egentligen en vanlig sten som man hittat på stranden. Utifrån detta behöver man dock inte dra några slutsatser om det konstruerade kretskortet. 5 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 3 Metod 3.1 Förstudie Förstudien ska försöka svara på frågeställningarna i kapitel 1.3 genom att applicera metoderna som definieras i detta kapitel. 3.1.1 Utvärdering av mätteknik för produktion 3.1.1.1 Intervjuer Då det antogs att den samlade erfarenheten bland sektionens testutvecklare skulle vara den bästa källan att söka svaret på vilket som är lämplig mätteknik/funktionalitet för produktion, så valdes intervju som en metod i specificeringen av kretskortet. 3.1.1.2 Specifikationsstudier Den andra metoden som valdes för specificering av kretskortet var att studera vilka test- och mätkrav som ställs i tillgängliga specifikationer och underlag för några aktuella mobiltelefonprojekt. 3.1.2 Analys av anskaffningsalternativ För att kunna bedöma om den av uppdragsgivaren förslagna reliseringsmetoden, egen tillverkning, var den bästa valdes att studera tänkbara alternativ och deras möjlighet att uppfylla de krav som framkommit under de tidigare delarna av förstudien. 3.1.3 Framtagning och redovisning av konceptförslag För att verifiera att resultatet av förstudien var i överensstämmelse med uppdragsgivarens önskemål och intentioner valdes att presentera ett konceptförslag för sektionen med en efterföljande diskussion. 3.2 Implementation 3.2.1 Arbetsmetod För att strukturera konstruktionsarbetet av kretskortet valdes att utföra en s.k. TopDown konstruktion, d.v.s. konstruktionsarbetet börjar på en övergripande blocknivå där funktioner och principer definieras. Därefter bryts den ned i mindre och mindre beståndsdelar under konstruktionsarbetets gång. Till slut har man en färdig kretslösning. 7 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 3.2.2 Studie av referensmaterial För att hitta tips och lösningar på de olika konstruktionsproblemen studerades tidigare konstruktioner av Test Interface kort (TIF-kort9 samt produktkatalogers exempelkopplingar i sökandet efter lämpliga komponenter och kopplingar. 3.2.3 Rita kretsschema För att gå från en designidé till kretsschema krävs någon form av ritprogram för elektronikscheman och kunskapen att använda det. Vid sektionen används CADprogrammet OrCAD Capture för att rita kretsscheman, därför valdes detta ritprogram då kunskap om programmet fanns i huset. 3.2.4 Komponentplacering och mönsterkortslayout För att ta ett kretsschema till ett fullständigt tillverkningsunderlag för ett mönsterkort krävs ett verktyg för layout av mönsterkort, helst med en bra koppling till det använda ritverktyget eller åtminstone möjlighet att importera nätlistor från det. Till OrCAD finns en modul för layout av mönsterkort, denna finns dock ej inköpt till avdelningen. En anledning till varför avdelningen inte köpt in en sådan modul är att laoutarbete kräver mycket erfarenhet och att man kontinuerligt jobbar med sådana uppgifter, och så många nya kretskort utvecklas inte på avdelningen. Man har istället valt att lägga ut dessa uppdrag på företag som specialiserat sig på detta. För vårt uppdrag finns inga krav på rationell/kostnadseffektiv utveckling varför layout skulle kunna göras innom ramen för examensarbetet, men då det tidigt insågs att tid skulle bli en bristvara valdes att lägga ut layoutjobbet på en av avdelningen tidigare anlitad firma. 3.2.5 Tillverkning av mönsterkort I dag tillverkas så gott som alla mönsterkort av fabriker specialiserade på detta, endast för hobbybruk kan man tänka sig att tillverka enstaka kort med maximalt 2 kopparlager. Tillverkning av mönsterkort av den komplexitet och packningstäthet som blir aktuell för kortet gör att valet endast kan bli att lägga ut jobbet på någon specialistfirma. 3.2.6 Sammanbyggnad av kretskort Kretskortet har flera faktorer som gör att maskinell montering och våglödning samt lödkunnig personal krävs för en lyckad montering.  Många ytmonterade komponenter på båda sidor kretskortet  Svårt att handlöda ytmonterade komponenter  Bentätheten mycket hög för vissa komponenter  Hålmonterade kretsar på en sida kortet  De 5 första korten är inte prototyper, ska kunna gå i produktion För sammanbyggnad av mönsterkort och komponenter till ett färdigt kretskort valdes därför att anlita Ericssons prototyplab i Linköping. 8 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 3.2.7 Arbetsuppdelning Under de inledande delarna av arbetet, analys och konceptutveckling, har arbetet mestadels utförts tillsammans utan att dela upp det. Detta ger en god kvalitet eftersom allt redan från början stötts och blötts, det blir en automatisk kompisgranskning. Under själva konstruktionsfasen då ritning och detaljkonstruktion av funktionsblocken utförts har arbetet delats upp, vilket avspeglas i denna rapport som endast innehåller de funktionsblock som författaren konstruerat. Granskning av varandras konstruktioner har utförts för att öka kvaliteten. 3.3 Utvärdering 3.3.1 Utvärdering av konstruktionsarbetet Eftersom uppgiften var att designa kretslösningar för de ställda kraven blir utvärderingsmetoden att jämföra kraven med den färdiga konstruktionens förmåga att uppfylla kraven. 3.3.2 Utvärdering av prestanda Då kretskortet inte hann bli producerat under den tillgängliga tiden, har ingen utvärdering gjorts, se kapitel 1.4 Avgränsningar. 9 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 4 Förstudie Detta kapitel beskriver hur arbetet utförts under förstudien samt de delresultat som erhållits. 4.1 Utvärdering av mätteknik för produktion 4.1.1 Intervjuer Då arbetet påbörjades gjordes en inledande intervjuomgång enligt valet av metoder, se kapitel 3.1.1.1, med de på sektionen som ansågs ha intresse av ett generellt mät- och stimulikort. De personer som intervjuades först var de som handledaren ansåg hade intresse av kortet, sedan fick dessa föreslå övriga som kunde ha intresse av ett generellt mät- och stimulikort. Frågan som ställdes var ”Vilka funktioner borde finnas på kortet?”. Några av de intervjuade har även uttryckt sin åsikt om vilket användningsområde kortet kommer att ha. Intervjuerna är sammanfatta endast i stolpform. 4.1.1.1 Westlund[27] Användningsområde: tidiga serier och lab, Ej massproduktion.        MUX/D-MUX analog halvledar mätkanalväljare med extern utgång, d.v.s. ej mätning av signalerna m.h.a. Mysak. A/D omvandlare D/A omvandlare Digitala I/O ett antal Serie port RS232 liknande med TTL/ 3.3V logik Ev utdragning av interna bussar från Pelle Diverse indikeringar med LED av funktioner 4.1.1.2 Strömbäck[28] Användningsområde: för utprovning av nya produkter men kommer troligen sen att hamna i produktionen eftersom man då redan provat ut något som fungerar.          MUX differentiell 8-20 kanaler. relä MUX 48V max. DMUX , ej differentiell 4-8 kanaler, drivförmåga ca 2A. Digitala I/O, in/ut valbart Inga högfrekventa signaler på kortet. 1 RS232 med ca 3 trådar och +/- 12V 1 RS232 med valbara logiknivåer 5V/3.3V I2C port fixturstyrning 24V ca 2A upp till 20 st. Gärna samma fysiska gränssnitt som nuvarande elektroniklåda har mot testfixturen 11 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 4.1.1.3 Thelander, P[29]  Digitala I/O valbar logiknivå 3.3V/5V  Valbar riktning in/ut (kanske i grupper om 8, beroende på val av buffert)  RS232 logik valbar nivå, inverterbar Spänningsnivå ska styras hårt (bygel).  Fixturstyrning helst på separat kort 4.1.1.4 Habberstad[30]  I2C med avbrottshantering.  8 st digitala I/O, individuellt konfigurerbara in eller ut, TTL 5V.  ca 500 mA drivförmåga spänningsutgångar  Mått på kort 100x215 mm (”standard” nu).  Indikering av alla kanaler för lab och utprovning.  RS232 med 3 tampar + jord (RX, TX, CTS). Variabel spänning 3.3, 3.0, 2.7 V.  Förslag till bussdrivare: 74LVT244.  Fixturstyrning på kortet kanske 4.1.1.5 Drevinger[31]  A/D-omvandling för strömmätning 1-100 mA.  Shuntmotstånd för strömmätning vid sändning upp till ca 1 A.  Variabla spänningar för testning, t ex för kontroll av reset-funktion.  Vid programmering av flashminnen används en Pelle per telefon. 4.1.1.6 Andersson, M[32]  Mysak ska klara ”mätningarna” av en telefon + mera generella mätningar.  Mysak kan specificeras för att klara en board-trim eller liknande.  Bra val är ett Beatrice TIF-kort + en del extra funktionalitet. 4.1.1.7 Gardström[33]  Differentiella multiplexrar.  A/D med bättre upplösning än 8 bitar.  Skyddade ingångar för att skydda kortet vid eventuellt fel 4.1.2 Specifikationsstudier Under denna del av förundersökningen har gränssnittsspecifikationer och testspecifikationer studerats för att lista övergripande krav för två aktuella projekt. 4.1.2.1 Projekt Beatrice Beatrice är ett telefonprojekt som är under uppbyggnad vid Linköpingsfabriken. Då Beatrice är en ny telefon med ny teknik ansågs den lämplig att studera som ett tänkbart testobjekt för Mysak. Det dokument som studerades var testspecifikationen [22], d.v.s. det dokument som normalt används vid implementering av testmetoder för ett nytt projekt. Testspecifikationen studerades inte i detalj vad gäller alla mätningar, utan tonvikten lades vid mera övergripande krav som matningsspänningar och mätnoggrannhet. 12 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström       Telefon matningsspänning normla: 4.80.05V, 250mA Telefon matningsspänning max: 5.80.05V, 250mA Laddningsspänning: 6.8V <800mA Programmeringsspänning: 120.5V, 100mA Onoggrannhet matningsspänning vid kalibrering: 0.015V Allmän onoggrannhet: Spänning 1 %, Ström 5 % 4.1.2.2 Projekt Marianne Marianne är ett annat nytt projekt, där tyvärr någon testspecifikation inte var tillgänglig, utan en beskrivning av det elektriskt gränssnitt i systemkontakten[21]. var det dokument som användes vid kravstudien    4.2 Laddningsström max toppström: <2.0A Laddningsström medel: <1.0A Seriekommunikation: 2 st kanaler, 2.4kbit/s och 115.2kbit/s Analys av anskaffningsalternativ I examensarbetets definition har man förutsatt att den önskade produkten ska utvecklas internt inom Ericsson. För att kunna bedöma om den föreslagna internutvecklingen är det bästa alternativet för Ericsson, studerades och diskuterades möjliga alternativ för att ta fram/hitta en produkt som passar kraven. De olika alternativens för- och nackdelar belyses och diskuteras nedan. 4.2.1 Standard produkt från hyllan COTS (Commercial-of-the-shelf)  Fördelar o Billig tack vare större serier o Utprovad färdig produkt  Nackdelar o Pelle gränssnittet är internt Ericsson, finns ej som COTS o Fast lösning o Kräver troligen kompromisser med kraven Sammanfattning: COTS kan inte användas, då kortet ska ha det icke kommersiella Pelle gränssnittet. 4.2.2 Modifierad/anpassad COTS  Fördelar o Billigare tack vare större serier av grundprodukten o Utprovad och färdig grundprodukt o Flexibel lösning då alla speciella krav kan läggas till efteråt  Nackdelar o Svårt att hitta en grundprodukt som kräver minimal modifiering o Kostnad för modifiering och utprovning svår att uppskatta 13 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström o Tillverkning troligen endast hos leverantören av grundprodukten o Risk för långa ledtider vid nytillverkning av små serier o Styckepriset för modifierade kort kan bli så högt att effekten av större serier för grundprodukten går förlorad Sammanfattning: Modifierat COTS kommer att ha få eller inga fördelar mot internutvecklat. Då det tilltänkta kortet kommer att ha många olika funktionsblock, varav några mycket speciella för just mobiltelefoner från Ericsson, så kommer ett modifierat COTS kort troligen att vara väldigt nära ett specialutvecklat kort. De kort som hittades på marknaden är specialiserade på en uppgift per kort så flera kort skulle behöva kombineras för att erhålla den önskade funktionaliteten. 4.2.3 Intern utveckling och produktion  Fördelar o En skräddarsydd produkt enligt kraven o Alla rättigheter tillhör Ericsson o Ändringar/modifieringar kan snabbt introduceras o Kan tillverkas lokalt, nära eller i Ericssons fabriker runt om i världen  Nackdelar o Nyutveckling kan ge barnsjukdomar o Dyrare utveckling (om inte x-jobbare används) o Inga fördelar av befintlig produkt o Högre styckepris (eventuellt) Sammanfattning: Internutveckling ger all fördelar hos en skräddarsydd produkt, men även kostnadsrisker. Då Ericssons produktionsvolymer troligen kommer att kunna räknas i hundratals kort så blir styckepriset troligen lika lågt som för ett modifierat COTS, i synnerhet som ingen vinst behöver tas ut. 4.2.4 Slutsats Efter snabbutredningen ovan, så kan man se att ett internt utvecklat kort är den mest flexibla och troligen även den kostnadseffektivaste lösningen för att nå ställda krav. 4.3 Framtagning av konceptförslag Som avslutning och sammanfattning av förstudien sammanvägdes resultaten från intervjuerna och specifikationsstudierna för att ta fram ett förslag till implementation innehållande ett antal funktionsblock. När kraven och användarnas önskemål vägdes samman fick ett antal prioriteringar göras p.g.a. det begränsade utrymmet på kortet. Begränsningar blev tvungna att göras både m.a.p. storleken på varje block men även vilka block som skulle finnas. Vid dessa val prioriterades alltid krav före önskemål samt generella funktioner före speciella. Ett undantag från regeln är funktionsblocket Generellt Telefongränssnitt som annars skulle ha kostat för mycket av generella resurser för att skapa samma funktionalitet. Förslaget, som togs fram på blocknivå utan implementationsdetaljer, ska ses som en kravspecifikation och önskelista inför 14 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström implementationsfasen. Förslaget presenterades och godkändes vid ett internt möte på avdelningen med intressenter i Pelle-konceptet. Det prensenterade och godkända förslaget är resultatet av förstudien, se kapitel 6.1 15 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 5 Implementation För komplett kretsschema se Bilaga 3 och för stycklista se Bilaga 4. Bilder på det färdigbestyckade kretskortet hittas i Bilaga 2. 5.1 Nya och ändrade förutsättningar och krav under arbetets gång Eftersom Pelle systemet är ett system under utveckling så har krav ändrats och förtydligats för systemet under utvecklingens gång. Detta har då påverkat även kraven för Mysak. Eftersom all dokumentation inte fanns framme från början så har även en del missförstånd uppstått när det gäller funktion och specifikation av Pelle-klienterna. Dessa faktorer har lett till flertalet förändringar i krav och förutsättningar för Mysak och listas nedan.         Kretskortets storlek uppfattades från början som varande samma storlek som dagens TIF-kort, d.v.s. långt Europaformat 100x220mm. Det riktiga måttet är 100x160mm.[18] Strömtillgång på matningsspänningarna, finns inte definierade i klientspecifikationen [17]. Med det nu framtagna bakplanet finns endast de spänningar som genereras av Pelle att tillgå, d.v.s. endast 250mA på 12V. I det ursprungliga konceptet förutsattes att tillräckligt med ström fanns tillgänglig för att kunna driva en telefon. Skuggregister i programkod ska helst inte behöva användas, varför register för kortets funktioner måste ligga på kortet och kunna läsas därifrån. Seriekommunikation mot telefon utökad till 2st kanaler Högre seriekommunikationshastighet för framtida behov 1.5MBit/s Tillverkningsprocess: inga integrerade kretsar får placeras på kretskortets undersida, endast diskreta komponenter som klarar våglödning. Komponenter (t ex lysdioder) på kretskortets undersidan mot frontpanelen kan ej göras synliga pga frontskärmplåtarnas överlapp. Detta framgår ej av varken klientspecifikationen [17] eller den fysiska produktspecifikationen [18]. Tillåtna LED färger, allt utom röda 5.2 Konstruktion av styrlogik Det var från början tänkt att alla funktioner skulle kunna kontrolleras och styras av någon liten standard programmerbar matrislogikkrets (PAL) som skulle avkoda adressbussen och klockade in data från databussen i register och styra dessa. Arbetet koncentrerades därför först på att finna lämpliga register och konstruera kringlogiken. Den princip som valdes var att med register buffra alla funktioner som inte kunde direktkopplas på databussen. Även hela databussen buffrades med en dubbelriktad buffer, för att minska belastningen på denna då flera Mysakkort kan monteras parallellt i en testfixtur. De enda funktionsblocken som kan direkt kopplas mot den buffrade databussen är D/A och A/D-omvandlarna. Från början användes enkla register med s.k. ”tri-state” utgångar för funktionsblocken, 17 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström vilket ger fördelen att alla utgångar samtidigt kan sättas i ett fördefinierat läge med hjälp av en styrsignal. Under arbetets gång ändrades dock kraven så att registren skulle vara läsbara från Pelle, detta för att slippa s.k. ”skuggregister” i programmen som håller reda på aktuella utsignaler. För att möta kravet valdes i stället dubbelriktade register sk ”tranceivers”. Dessa kan skrivas till och läsas från i båda riktningarna. Data klockas ut men läses endast utan att klockas in. Då utrymmet på kortet var begränsat, söktes en tranceiver med god drivförmåga i en liten kapsel helst med 16 bitars ordbredd. Denna kombination hittades i tranceivern CY74FCT16652 [6]. Logikfamiljen som valdes för tranceivrarna kallas FCT, och är en snabb logikfamilj med TTL-nivåer och mycket god drivförmåga från Cypress Semiconductors. Kretsarnas drivförmåga (+32/-64mA) gör att reläer och lysdioder kan drivas direkt utan extra drivsteg. Dessutom finns FCT-kretsar med 16 bitars ordbredd, vilket överensstämmer med Pelles databuss som har 16 bitar. När sedan en programmerbar krets skulle väljas var det redan platsbrist på kortet. Det mesta av strylogiken skulle kunna rymmas i 2 vanliga PAL-kretsar (t ex PALCE22V10), men då dessa är standard 24 pinnars DIL-kapslar tar de stor plats. Dessutom kräver styrningen av A/D och D/A-omvandlarna fördröjningar och signalsekvenser. Därför studerades möjligheten att använda mer avancerade programmerbara logikkretsar, sk PLD (Programmable Logic Device). I tidigare projekt har PLD-kretsar från ALTERA[14] använts, vilket gör att både kunnande och utvecklingsmiljö finns på avdelningen. Det blev därför även valet för Mysak. Förutom möjligheterna att generera komplicerade styrsignaler kan man genom att använda en krets med många in- och utkanaler ersätta alla register som inte behöver stor drivförmåga, därför föll valet på Altera EPM9320RC208-15. På detta sätt har register- och buffertfunktionerna för databussen, Telefoninterfacet, analoga muliplexrarna och de digital utkanlerna kunnat flyttas in i Altera kretsen. Registerfunktionerna hade annars krävt ytterligare 4 st kapslar på det redan fullbestyckade kretskortet. Programvaran i Altera-kretsen definieras i stort sett av de styrsignaler som A/D- och D/A-omvandlarna kräver samt de register som flyttats in i mjukvara. Dessutom innehåller Altera den handskakning som krävs för kommunikationen på P-bussen mot Pelle. Kodningen av funktioner och register i Alteras hårdvarubeskrivande språk AHDL (en variant av VHDL) har på grund av tidsbrist ej utförts inom ramen för examensarbetet. 5.3 Konstruktion av funktionsblocken 5.3.1 Allmänt Funktionsblocken har konstruerats utifrån kraven som definierades i förstudien, se kapitel 6.1. För att hitta tips och lösningar på de olika konstruktionsproblemen studerades tidigare konstruktioner av TIF-kort inom avdelningen, bl a Test Interface 1911-ROA 117 2686 [23], Fixture Interface Board 1911-ROA 117 2700 [24], Flash 18 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström Interface 1911-ROA 117 2782 [25] samt Boatsman Circuit Board 1/1911-1/ROA 117 2696 [26]. Dessa kretskort har mest tjänat som referenser och inspiration då det nya kortet har andra krav och komponenter. Seriekommunikationsdelarna från Test Interface kortet är dock ganska lika de digitala utsignalerna, men räckte inte till för kraven på seriekommunikation för det nya kortet. Dessutom studerades en del produktkatalogers exempelkopplingar, bl a kataloger från ELFA[2] och Farnell[3], i sökandet efter lämpliga komponenter och kopplingar. Katalogerna är snabbare att leta i och ger en bättre överblick av utbudet än dessa firmors sidor på internet [4][5], men å andra sidan kan ofta produktblad laddas ned direkt från dessa sidor. För att sedan studera komponenter i detalj har datablad tagits hem via Internet eller fax från de olika komponenttillverkarna eller leverantörerna. I dagsläget kan i stort sett alla stora elektronikproducenter och hela deras utbud av produkter och datablad återfinnas på ”nätet”. Kvalitet och prestanda på de olika tillverkarnas hemsidor varierar dock kraftigt, men så gott som all information går att hitta. De enda återkommande problemet är att komponenters fysiska mått och monteringsfall ibland varit bristfälligt specificerade. 5.3.2 Digitala in- och utkanaler Vid konstruktionen av de digitala in- och utkanalerna var kravet att testobjekt med olika spänningsnivåer skulle kunna anslutas. Först studerades bidirektionella buffertkretsar som skulle kunna både användas som digitala in- och utgångar. Eftersom kommunikationen mot Pelle och styrlogiken är TTL-logik så måste kanalerna samtidigt klara 5V logik och variabla logiknivåer mellan 3 och 12V. Några sådana kretsar hittades inte. Liknande kretsar finns men anpassade för spänningskonvertering mellan TTL och lägre spänningar, men då bara i en riktning. Därför valdes att skilja på insignaler och utsignaler. För att åstadkomma utsignaler med olika spänningsnivåer valdes 74LS07, standard TTL icke inverterande buffertkretsar med öppen kollektor[9], och ”pull-up” motstånd till valbar logiknivå. Logiknivå väljs för grupper om 8 kanaler med byglar på kortet. Tillgängliga logiknivåer är +12V, +5V, telefonspänning VDD, samt den variabla utsignalen från D/A-omvandlaren. Detta ger stor flexibilitet vid val av matningsspänning men ger begränsad och olika drivförmåga vid olika matningsspänningar eftersom pull-up motståndet är de samma, se Figur 1. För detaljerad kretslösning se Bilaga 1 Figur 1. 19 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 20 Rolf Wikström Vcc 4k7 Digi_out1 D_out1 Figur 1 Digitala utsignaler, principskiss Registerfunktionerna placerades i Altera-kretsen enligt ovan, se kapitel 5.2, varvid 2 st FCT tranceiver-kretsar sparades in. För de digitala inkanalerna valdes tranceivern CY74FCT16652 [6], se kapitel 5.2, för att buffra insignalerna, d.v.s. omslagsnivåerna för logiken är TTL. Eftersom de digital inkanalerna också ska klara 3-12V, blir problemet att skydda ingångarna när signalen överstiger logikens matningsspänning på 5V. Den valda lösningen på problemet är skyddsdioder av Schottky-typ till matningsspänningen och jord samt strömbegränsningsresistorer på ingångarna. Med denna lösning överstiger inte insignalerna +5.4V och sjunker ej under –0.4V innan dioderna börjar leda, se Figur 2. För detaljerad kretslösning se Bilaga 1 Figur 2. Vcc BAT54A 20k D_in1 Digi_in1 BAT54A Figur 2 Digitala insignaler, principskiss 5.3.3 Mätkanaler Valet föll redan vid ett tidigt stadium på mätkanaler realiserade med reläer. Reläer ger flera fördelar jämfört med transistorswitchar: både DC och AC kan mätas, strömmens riktning har ingen betydelse samt att större strömmar kan transporteras. En av nackdelarna med reläer är att de tar stor plats på kortet, ca 20x10mm för reläet DS2E från NAIS [10] som valdes. Detta relä är av typen Double Pole Double Throw (DPDT), d.v.s. det har två poler som kan kopplas till ett av två andra polpar. Tanken var från början att använda båda polparen, vilket ger effektivt utnyttjande av relävolymen då en spole hanterar två differentiella mätkanaler. Den logiska hanteringen blir dock mera kompliserad, varför endast ett polpar används. För att kunna få plats med ett större antal mätkanaler valdes att realisera ett antal kanaler med två multiplexrar, MAX306CWI [11], se Figur 3. LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström Mycket tankearbete har lagts ned på att med så lite hårdvara som möjligt åstadkomma så många mätpunkter och mätuppkopplingar som möjligt. Detta har åstadkommits genom att använda ytterligare 4st reläer som korskopplingsreläer. Detta gör att man från de 3 externa mätkanalerna och den interna A/D-omvandlaren, kan komma åt vilken som helst av de 24 differentiella mätpunkterna. De differentiella kanalerna kan naturligtvis även användas till att mäta jordrefererat, vilket då ger dubbelt så många möjliga mätpunkter. Eftersom dessa kanaler består av reläer och analoga multiplexrar så kan även signaler skickas åt det andra hållet, d.v.s. till testobjektet som stimuli. Strömkapaciteten hos reläkanalerna begränsas av korskopplingsreläerna som gör att summan av strömmarna till alla stimulipunkter som kopplats till en kanal ej får överstiga 3A. Alla reläer i matrisen kan dras samtidigt, vilket gör att oönskade kortslutningar kan uppstå om inte stor noggrannhet vid programmeringen iakttas. Dessutom är brytandeoch slutande funktion hos reläerna ej separerade i tiden, vilket kan medföra korta oönskade kortslutningar mellan olika mätpunkter om flera reläer öppnas och sluts samtidigt. För att styra mätkanalernas reläer användes samma typ av tranceiver-kretsar[6] som till de digitala inkanalerna. Här kommer FCT-logikens stora drivförmåga till användning då tranceivrarna direkt kan driva reläerna utan buffertsteg. För att skydda elektroniken från de kraftiga motriktade spänningsspikar som uppstår då strömmen genom en spole bryts, har reläernas spolar utrustats med transientskyddsdioder (även kallade backströmsdioder). Indikering av använda reläer sker med lysdioder, (tillhör ett funktionsblock som inte beskrivs i denna rapport). 21 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 22 Rolf Wikström Instrument 1 Instrument 2 Instrument 3 Länk reläer Till A/D 4 mätreläer 4 mätreläer Multiplexer 16 kanaler Till mätobjektet Till mätobjektet Till mätobjektet Figur 3 Mätkanaler, blockschema 5.3.4 Digital-Analogomvandlare med effektsteg För att kunna generera valfria spänningar på kortet valdes att använda digitalanalogomvandlare med effektförstärkare på utgången. Det finns många olika typer av D/A-omvandlare på marknaden, men målet var att hitta en som var enkel att styra med ett parallellt gränssnitt och hade tillräcklig upplösning, d.v.s. >8 bitar. D/A-omvandlaren som valdes, AD7547, är en dubbel 12 bitars D/A-omvandlare[7] i en kapsel från Analog Devices. D/A-omvandlaren har ganska få tidsfördröjningar och väntetider (jämfört med A/D-omvandlaren på kortet som inte redovisas i denna rapport), och kan enkelt styras med programmerbar logik, se Figur 4. För detaljerad kretslösning se Bilaga 1 Figur 3 och 4. Förstärkare A och B är pressisionsoperationsförstärkare OP484 från Analog Devices[8] kopplade enl D/A-omvandlarens implementionsförslag[7]. LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 23 Rolf Wikström Current_Control V_power A - D0 ... D11 Current sense + 1 Ohm DAA Out D/A Current_Control V_power B V Ref Current sense + - 1 Ohm DAB Out Figur 4 D/A-omvandlare med effektsteg, principskiss För att åstadkomma ett utsteg med högre uteffekt studerades från början kompletta effektförstärkare med inbyggt kortslutningsskydd och strömbegränsningsfunktion. Tyvärr fick dessa förkastas pga utrymmesbrist och stort spänningsfall vid belastning. Därför valdes att konstruera ett eget utgångssteg bestående av ett återkopplat system med en OP-förstärkare och en bipolär effekt-darlington-transistor. Samma precisionsförstärkare[8] används som i D/A-omvandlarens utgångsförstärkarsteg då den finns i en variant med 4st OP-förstärkare i samma kapsel. För att åstadkomma variabel strömbegränsning studerades några olika alternativ. Det alternativ som valdes var en enkel transistorkoppling som mäter spänningen över ett seriemotstånd och vartefter stryper insignalen på Darlingtonstegets bas. Denna koppling kräver då att seriemotståndet kan ändras för olika strömbegränsningar, vilket skulle kunna ske med t ex programmerbara motstånd. Dessa idéer fick dock förkasta p.g.a. platsbrist på kortet och därför överlåts åt användaren att göra sin egen strömbegränsning på kopplingsfältet och därifrån styra darlingtontransistorns basström. Ett seriemotstånd på 1 Ohm på utgången behöll dock för att kunna mäta strömmen. Då det inte fanns någon plats för ett effektmotstånd på ovansidan av kortet beslutades att använda 12st ¼-wattsmotstånd, motsvarande 3W och 1 Ohm, som placerades på kortets sekundärsida. Utgångssteget är också säkrat till 0.75A med en s.k. ”poly-switch”. En poly-switch är en typ av värmekänsligt motstånd som lavinartat ökar sitt interna motstånd vid ökad värme, detta medför att den fungerar som en självåterställande säkring. Om säkringen bryter så måste spänningen avlägsnas innan säkringen återgår till utgångsläget. D/A-omvandlarna och OP-förstärkarna matas med de filtrerade 12V spänningarna för att få ett så stabilt uppförande på utsignalen som möjligt. Dessutom används en negativ 10 Volts referenskrets, DS1075 från Maxim[12], för att ge en stabil referensspänning oberoende av variationer på matningsspänningarna. För att klara LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 24 Rolf Wikström strömbehovet i drivstegen matas dessa separat från en genom bygling valbar spänningskälla. På detta sätt kan förutom de interna spänningarna, +5V och +12V, även en extern spänningskälla anslutas. Strömmen till drivstegen begränsas till 3A av byglarnas strömtålighet. 5.3.5 Inverterande förstärkare med drivsteg I specifikationen för det som skulle tas fram fanns ingen reglerbar negativ spänning, vilket skulle kunna ses som en brist för ett generellt mät- och stimulikort. När det blev en OP-förstärkare[8] outnyttjad i en kapsel så konstruerades en inverterande spänningsföljande koppling. På så sätt kan man skapa sig en negativ, reglerbar spänning genom att t ex styra ingången med en av DA-omvandlarnas utgångar. För detaljerad kretslösning se Bilaga 1 Figur 5. 5.3.6 Telefoninterface med seriekommunikation Idén med ett separat telefoninterface istället för att använda vanliga stimuli och mätkanler, är att på detta sätt kunna direktanropa standardfunktioner som annars skulle kräva inkoppling av både flera stimuli och en del kringkomponenter. Eftersom telefonernas bottenkontakter skiljer sig åt både fysiskt och elektriskt mellan de olika telefontyperna, så har nuvarande gränssnitt studerats men även framtida produkters behov av kommunikation har försökt uppskattas. VDDi RS232-Enable Rx VCC 10k 20k =1 DFMS Invert VDDi Tx =1 DTMS Figur 5 Seriekommunikation, principskiss För att på ett enkelt sätt kunna anpassa kortet efter olika telefoners spänningsnivåer användes en utsignal från telefonen, VDD som motsvarar den interna systemspänningen, för att ställa in gränssnittets spännings- och logiknivåer, se Figur 5. För detaljerad kretslösning se Bilaga 1 Figur 6. Det finns även möjlighet att sätta logiknivån till 5V eller en valbar nivå ut från D/A-omvandlaren. Ericssons telefoner kommunicerar via seriella gränssnitt med omvärlden. Nuvarande telefoner har en seriekanal men framtida produkter kommer att ha större kommunikationsbehov mot sin omgivning, så kortet har konstruerats med två seriekanaler. Från börja konstruerades utkanalerna som de digitala utkanalerna med LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström open collector och ”pullup” motstånd, men för att komma upp i de datahastigheter som krävs fick den designen förkastas och bytas till aktiva utgångar med variabel logiknivå. Med den tidigare lösningen blir utsignalens stig- och falltider mycket lastberoende då de relativt högohmiga pullupmotstånden bildar lågpassfilter med kapacitanser hos lasten. Valet föll på höghastighets exklusiv ELLER-kretsen NC7SZ6 med hög drivförmåga samt stig- och falltider på i värsta fall 40ns[13], vilket ger god marginal till 1.5Mbit/s. Tyvärr hittades ingen lösning som gav logiknivåer ända upp till +12V, så det önskemålet fick reduceras till +6V [13]. Vid testning av vanliga mobiltelefoner finns inget behov av höga spänningar för logiknivåer, snarare av låga spänningsnivåer, varför denna inskränkning inte medför några större problem. Telefoninterfacet innehåller förutom anpassningselektroniken för seriekommunikationen även logik för telefonspecifika spänningar, som t.ex. programmeringsspänningen VPP. För detaljerad kretslösning se Bilaga 1 Figur 7. Dessa spänningar kommenderas på/av från programvara men de logiska villkoren mellan dessa spänningar för att faktiskt sätt på eller stänga av en spänning har implementerats som direktlogik, d.v.s. är inte villkoren uppfyllda händer inget oavsett vad som kommenderas. Fördelen med denna implementation är att den är mycket enklare än om samma funktionalitet skulle implementeras med sensorer och kod. Ett exempel är användningen av den på kortet genererade spänningen VDDi som är en buffrad version av telefonens VDD, som motsvarar telefonens systemspänning och därmed även indikerar att telefonen har startat på rätt sätt. Genom att använda VDDi som matningsspänning för kommunikationskretsarna, se Figur 5, kan villkoret att inte skicka seriekommunikationssignaler till en avstängd telefon uppfyllas. 5.4 Konstruktionsgranskning Efter att arbetet med att ta fram detaljkonstruktion av de ingående funktionsblocken var avslutat kallades intressenterna i Pelle-konceptet till ett granskningsmöte. Vid mötet presenterades den föreslagna designens blockschema, se Figur 7 Blockschema Mysak. Vid mötet diskuterades blockschemat men även detaljkonstruktionen i delar av designen samt fördelar och nackdelar med de olika designval som gjorts. Vid mötet diskuterades även om den funktionella kapaciteten (antal funktioner/signaler) för varje block var den rätta jämfört med de övriga blocken. Mötet kom fram till att den avvägning som gjorts mellan blockens storlek/kapacitet var den rätta med avseende på det begränsade utrymmet till förfogande på kortet. 5.5 Komponentplacering och mönsterkortslayout Tillsammans med LinCAD, en CAD-firma i Linköping, gjordes en komponentplacering och definierades ledningsareor. För den här delen av arbetet togs mycket underlag fram från Internet och via fax från olika komponenttillverkare för att få tag på komponenters fysiska storheter och monteringsfall. Underlaget bifogades sedan med papperskopior av Mysaks kretsschema samt en datafil med en nätlista av konstruktionen. En nätlista är en textlista som listar alla signalnamn och noder som kopplas samman i konstruktionen. Denna lista kan sedan överföras till programmet 25 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström som används för att generera kretskortslayouten. När mönsterkortets layout var klar levererade CAD-firman ett komplett underlag på fil för att kunna tillverka ett mönsterkort samt tillverka tillhörande lödpastastenciler. Underlaget består av en ritning av varje kopparlager i mönsterkortet. Det beskriver även all vior (anslutningar mellan kopparlagren i kortet) och alla borrhål. Det finns ytterligare två lager som beskrivs nämligen texten på primär och sekundärsidan. 5.6 Tillverkning av mönsterkort En beställning på tillverkning av 5 st mönsterkort lades ut på Multiteknik i Göteborg. Denna process var ganska enkel, underlaget från CAD-firman, se kapitel 5.5, skickades till tillverkaren som levererade mönsterkorten och de tillhörande lödpastastencilerna. 5.7 Sammanbyggnad av kretskort För sammanbyggnad av mönsterkort och komponenter till ett färdigt kretskort anlitades Ericssons prototyplab i Linköping. Då vårt kort inte är renodlat konstruerat för maskinell tillverkning var det tvunget att monteras i två steg. Först maskinmonteras alla ytmonterade komponenter och våglöds och därefter handmonteras alla övriga komponenter, t ex kontaktdon. För bilder på det färdigbestyckade kretskortet se Bilaga 2. 5.8 Framtagning av dokumentation Under arbetets gång har tillverkningsunderlag tagits fram för Mysak och registrerats i Ericssons dokumentationssystem. Produktnumret för Mysak är ROA 117 9157, där ROA betyder att det är ett kretskort, d.v.s. ett mönsterkort med monterade komponenter. Mönsterkortet är också en produkt, TVK 117 2632, som dokumenteras för sig. Varje dokument för en produkt har ett prefix som talar om vilken typ av dokument det är frågan om. Nedan listas de dokument som togs fram. 1911-ROA 117 9157 Mysak kretsschema (se bilaga 3.) 131 30-ROA 117 9157 Stycklista (se bilaga 4) TVK 117 2632 Nätlista 26 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 27 Rolf Wikström 6 Resultat 6.1 Förstudie Förstudien har flera delresultat som leder fram till två för fortsättningen viktiga resultat:  Egenutveckling är bästa anskaffningsalternativet.  Ett presenterat och godkänt konceptförlsag. Nedan listas de funktionsblock som presenterades och godkändes på mötet.  Digitala in- och utkanaler med valbara spänningsnivåer 3-5V, 8-16st  Generaliserat telefon gränssnitt för systemkontakten  Seriekommunikationssnitt med valbara logiknivåer 5V, 3.3V etc  Mätkanaler, multiplexer, differentiella 8-16st  Mätkanaler, reläer, differentiella 8-20st  Stimulikanaler, reläer, 4-8st, 2A  Intern A/D omvandlare >8 bitar  Intern D/A omvandlare och effektförstärkare för generella applikationer  Interna inkopplingsbara laster  Ett kopplingsfällt där funktionerna kopplas ut till testobjektet  Minne med identifiering av kretskortets ritningsnummer och revisionsläge  Indikering av funktioner med lysdioder Not: Detaljkonstruktion av de gråmarkerade funktionsblocken i Figur 1, behandlas ej i denna rapport. Digitala in och utkanaler Styrlogik Mätkanaler differentiell multiplexer Stimulikanaler relä D/Aomvandlare A/Domvandlare Matningsspänning, filtrering Figur 6 Funktionsblock, koncept översikt Inkopplingsbara laster Testobjekt Lysdiodsindikering Mätkanaler differentiella relä Seriekommunikation Kopplingsfällt Identifieringsminne Generellt telefongränssnitt LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE 28 Rolf Wikström 6.2 Implementation I detta kapitel redovisas resultatet av implementationsarbetets olika delar. 6.2.1 Konstruktionsöversikt Nedan ges en översikt av hela kortets konstruktion i form av ett blockschema, se Figur 7 Blockschema Mysak. Detaljspecifikation av de funktionsblock som författaren ansvarat för hittas i kapitel 6.2.3. DACx2 Analog Devices PBD[0..15] Stimuli Control Control PLD Altera 3x4 Stimuli Relays 16 Digital out Control 16 Patch Area I2C Digital-in Control Data Bus Control signals PBA[0..5] Identification Measurement Control Measurement Relays 2x4 diff. 1x16 diff. MUX ADC Maxim Serial 1 Serial 2 TelephoneInterface Figur 7 Blockschema Mysak 6.2.2 Konstruktion styrlogik En PLD från Altera svarar för all styrlogik på kortet och buffrar alla kontollsignaler från Pelle, d.v.s. adress- och databuss samt diskreta signaler för bl a läs och skriv. LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 6.2.3 Konstruktion av funktionsblocken 6.2.3.1 Digitala in- och utkanaler Specifikation digitala utkanaler  16 digitala utkanaler  0-12V utsignal  utgångsimpedans 4.7k  Iin låg 40mA (inklusive ström genom pull-up motstånd)  kortslutningssäkra utkanaler Specifikation digitala inkanaler  16 digitala inkanaler  TTL logik nivåer  Skyddade ingångar till 50V 6.2.3.2 Mätkanaler Specifikation mätkanaler  2x4 differentiella reläkanaler (2 grupper om 4 st tvåkanalsreläer)  Ström 3A max per grupp om 4 reläer  Spänning 30V max  Effekt 90W max, 100pW min     1x16 differentiella multiplexerkanaler Ström 30mA max Spänning 12V max Ron <100 6.2.3.3 Digital/Analogomvandlare med effektsteg Specifikation DA-omvandlare  Parallell dubbel 12 bitars D/A-omvandlare  0-10V utgångsspänning  1/2 LSB relativt fel (1.22mV)  1 LSB olinjäritet (2.44mV)  1 LSB offsetfel (2.44mV)  150V offsetspänning hos utgångs-OP  0.75A kontinuerligt hos utgångstransistorer 6.2.3.4 Inverterande förstärkare med drivsteg  0 - -11V utgångsspänning  1 A output max, but limited by supply voltage capability 250mA shared by all users. 29 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 6.2.3.5 Telefoninterface med seriekommunikation Specifikation telefoninterface  2st seriekommunikationskanaler 2Mbit/s  Batterispänningsutgång (VBAT)  Laddningsspänningsutgång (DCIO)  Programmeringsspänning utgång (VPP)  Buffrad telefonspänningsutgång (VDDi) 6.3 Utvärdering 6.3.1 Utvärdering av konstruktionsarbetet Nedan listas kraven för de funktionsblock som presenterades och godkändes på mötet, se kapitel 6.1. För varje krav listas den resulterande konstruktionens förmåga.       Digitala in- och utkanaler med valbara spänningsnivåer 3-5V, 8-16st  16 inkanaler med omslagsnivåer enl TTL  16 utkanaler med utspänning 0-12V Generaliserat telefon gränssnitt för systemkontakten  Samtliga spänningar och signaler har implementerats Seriekommunikationssnitt med valbara logiknivåer 5V, 3.3V etc  Logiknivåer valbara 2-6V Mätkanaler, multiplexer, differentiella 8-16st  16 kanaler Mätkanaler, reläer, differentiella 8-20st  2x4 reläkanaler, d.v.s. 8 kanaler Intern D/A omvandlare och effektförstärkare för generella applikationer  12 bitars D/A, 0-10V signal max 0.75A kontinuerligt Som man kan se i sammanställningen ovan så uppfylls eller överträffas alla krav. 30 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 7 Diskussion 7.1 Resultat Resultatet är det förväntade med funktionalitet som möte eller överträffar ställda krav. Noterbart dock är att icke kravställd funktionalitet implementerats i den inverterande förstärkaren, se kapitel 5.3.5. Normalt sett är detta inte ett lämpligt förfarande utan man bör i stället uppdatera kraven att reflektera de utökade funktionsönskemålen. Den utökade funktionaliteten ligger dock i linje med den kravställda och eftersom inga restriktioner finns vad gäller extrafunktionalitet så är det inte fel att implementera denna. 7.2 Metod För att lösa uppgiften så som den beskrivs i kapitel 1.2, antogs under planeringsfasen och under arbetets gång ett antal olika metoder, se kapitel 1. Hur väl dessa metoder har fungerat för att lösa de olika delarna i uppgiften diskuteras nedan. 7.2.1 Förstudie 7.2.1.1 Utvärdering av mätteknik för produktion För att utvärdera vilken mätteknik som passar produktion bäst samt specificering av produkten utfördes intervjuer och studerades specifikationer med efterföljande presentation av ett grundkoncept. Denna metod visade sig ge en bra inblick i verksamheten samt en nyanserad bild av den samma då olika personer fick ge sina synpunkter. Nackdelarna är att den är relativt tidskrävande samt ger viss iteration av problemet allteftersom insikten om problematiken ökar vartefter man intervjuar olika personer. 7.2.1.2 Analys av anskaffningsalternativ Denna analys utfördes mestadels som en ytlig analys av vad som fanns att tillgå på marknaden i form av färdiga produkter föra att sedan diskutera runt dessa alternativ. Denna metod fungerade bra för de enklare avvägningarna, medan analysen i kapitel 4.2.2 Modifierad/anpassad COTS skulle ha kunnat göras mycket mer exakt. Man skulle bl a genom att begära in offerter från några möjliga leverantörer kunna bedöma kostnade men även intresset från leverantören. Då tiden inte skulle räcka till för att ta in offerter samt att tilltron till analysens förmåga att peka ut det rätta resultatet annsågs tillräckligt hög, bedömdes att metoden fungerade och gav rätt resultat. 7.2.1.3 Framtagning och redovisning av konceptförslag Att ta fram och presentera ett förslag till implementation på funktionsblocksnivå visade sig var en mycket bra metod för att få med sig alla intressenter och skapa en samsyn för de val och prioriteringar som gjorts. Resultatet presentera vid ett möte till 31 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström vilket alla som blivit intervjuade hade blivit inbjudna. Tyvärr kom inte alla till mötet vilket gjorde att överenskommelsen inte fick den breda förankring som var önskvärd. 7.2.2 Implementation 7.2.2.1 Arbetsmetod Som arbetsmetod för konstruktionsarbetet valdes att följa en s.k. ”Top-Down” modell. Under arbetets gång, och särskilt under specifikationsfasen och designfasen, har detta arbetssätt fungerat bra. När senare realiseringen av designen påbörjades så blev det flera gånger nödvändigt att gå tillbaka upp i modellen med en vald komponent som påverkade design. Detta blir då en typ av ”Bottom-Up” konstruktion. 7.2.2.2 Studie av referensmaterial Metoden att studera tidigare TIF-kort konstruerade inom avdelningen (4 st) gav mest allmänorientering om utvecklade produkter med liknande uppgift, samt ideér om hur några typer av funktioner kan implementeras. Få kretslösningar kunde tas direkt från dessa äldre konstruktioner, mest beroende på att andra komponenter valts för att möta ställda krav. Se kapitel 5.3.1. 7.2.2.3 Rita kretsschema För detaljkonstruktionen av funktionsblocken användes det CAD-program som normalt används på avdelningen, OrCAD Capture, vilket visade sig vara en trevlig bekantskap. Förutom att det inom avdelningen finns mycket kunnande om hur man bäst jobbar med programmet så visade sig programmet vara lättanvänt och med gott om bibliotek med för oss relevanta kretsar. Det enda som saknades var möjligheten att definiera strömtålighet/ledningsarea för en ledare mellan två komponenter, detta fick göras för hand under layoutarbetet för mönsterkortet. 7.2.2.4 Komponentplacering och mönsterkortslayout Valet att använda en extern firma för mönsterkortslayout var naturligt eftersom avdelningen saknar CAD-verktyg för detta samt att kretskortet till slut fick väldigt hög packningsgrad vilket hade gjort det väldigt svårt för icke professionella att klara av. Vad man kan lära av att lägga ut omfattande layout jobb, är att det kräver en bra specifikation samt en offert med angivande av priser och leveranstider. 7.2.2.5 Tillverkning av mönsterkort Att lägga ut tillverkningen av mönsterkort på specialister är självklart i dag, även för mindre serier, framför allt om antalet lager på kortet överstiger två. Det finns på marknaden flertalet tillverkare som kan åta sig mindre serier och tack vare Internet så kan konstruktionsunderlag lätt skickas vart som helst i världen. En sak som är lätt att glömma bort är att beställa lödpastastenciler samtidigt som man beställer mönsterkorten, utan dessa är det väldigt svårt att placera lödpastan på rätt plats i rätt mängd för ytmonterade kretsar. 32 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 7.2.2.6 Sammanbyggnad av kretskort Ingen speciell prototyp togs fram, som uppdraget angav, utan de första exemplaren togs fram i en mycket liten serie, 5st. Fördelen är att om dessa kort fungerar klanderfritt kan de anses som fullvärdiga produkter. För sammanbyggnaden anlitades Ericssons prototyplab i Linköping. En av de största fördelarna, förutom de ekonomiska, är närheten. Närheten gör kommunikationen så mycket enklare när man bara kan gå till labbet och se komponenterna och diskutera eventuella problem. Att man på labbet dessutom är vana att hantera små serier/prototyper gör saken bara bättre. 7.2.3 Utvärdering 7.2.3.1 Utvärdering av konstruktionsarbetet Metoden att jämföra den färdiga konstruktionen med kraven för varje funktionsblock är enkel och fungerar bra för att visa på hur väl man lyckats med sin konstruktion och var eventuella problem finns i kravuppfyllnaden. 7.2.3.2 Utvärdering av prestanda På grund av utdragna förhandlingar mellan Ericsson Mobile Communications AB och firman som utfört kretskortslayouten har kortet inte hunnit produceras och inte heller testas och utvärderas under den tillgängliga tiden. (Not: kortet har senare testats och utvärderats samt använts i högvolymproduktion runt om i världen på Ericssons fabriker. Kortet har även vidareutvecklats.) 7.2.4 Dokumentation Den under arbetets gång framtagna dokumentationen är ett komplett konstruktionsoch beställningsunderlag samt belyser väl den färdiga konstruktionen. 7.3 Arbetet i ett vidare sammanhang Det konstruerade mät- och stimulikortet Mysak passar in i det nya testkonceptet som tagits fram vid Linköpingsfabriken. En intressant iakttagelse som en utomstående kan göra är att utrustningar framtagna vid systerfabriken i Kumla visar på en helt annan grundfilosofi. I Linköping egenutvecklar man hårdvaran till små specialiserade teststationer och använder färre standard instrument. I Kumla verkar man göra motsatsen, d.v.s. man köper standard produkter från hyllan (COTS) bl a i form av datorer, mätinstrument, spänningsaggregat och reläswitchar. Mysak är ”ofärdigt” till sin design eftersom alla signaler bara går till korskopplingsfältet där det är meningen att man ska lägga till sin egen implementation som kopplar önskade signaler till utgångarna på Pelle. 33 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström Det är väl mycket troligt att någon får bli pionjär och ta fram ett generellt patch-kort som kopplar ut ett subset av de tillgängliga signalerna på kortet. När väl ett patch-kort finns så kommer Mysak troligen att sitt i testutrustningar för s.k. Basbandstest. Dessa stationer testar logiken i mobiltelefonen. 34 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 8 Slutsatser 8.1 Syfte Syftet så som uppdragsgivaren specificerade det, var att konstruera ett generellt mät och stimulikort med den för produktion lämpligaste mättekniken. Den lämpligaste mättekniken utreddes under förstudien, se kapitel 3.1.1, vilket ledde fram till ett antal krav som har implementerats. Att kraven har tillgodosetts påvisas i kapitel 6.3.1 8.2 Frågeställningar 8.2.1 Vilken mätteknik passar bäst för produktion av mobiltelefoner? Svaret på första frågan är inte ett utan ganska många och olika, och beskriver snarare vilken mätteknik/funktioner som ska finnas på kortet än vilken mätteknik som passar bäst, se i kapitel 4.1. 8.2.2 Vilket är bästa anskaffnings alternativ för ett nytt mät- och styrkort till Pellesystemet? På denna fråga svar förstudien mer entydigt än på första frågan: Egenutveckling är bästa alternativet. Se kapitel 4.2. 8.3 Begränsningar I stort uppfyller den färdiga konstruktionen förväntningarna, men det finns några begränsningar som listas nedan.  Begränsade matningsspänningar o Pelle klienternas mycket begränsade strömtillgång på matningsspänningarna gör att man för i stort sett alla tillämpningar med D/A och effektsteget måste använda en extern spänningskälla.  D/A förstärkarsteget saknar strömbegränsning o Utrymmesbristen på kortet gjorde att ingen strömbegränsning för D/A och effektsteget placerades på kortet.  Risk för kortslutningar mellan relä mätkanaler o Eftersom alla relän som ska öppna eller stänga kommer att göra detta samtidigt kommer kortvariga oönskade kortslutningar att ske.  Risk för besvärliga framtida modifieringar o Hög packningstäthet på kortet gör att framtida modifieringar blir besvärliga och dyra att införa eftersom varje förändring i mönsterkortet kan ge upphov till svårlösta omdragningar av ledningsbanor. 35 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström 8.4 Tillämpningar Det framtagna mät- och stimulikortet har anpassats för aktuella mobiltelefonprojekt men är dessutom ett generellt kort som kan användas för mätning och spänningsmatning i en mängd olika konfigurationer. Detta gör kortet lämpligt för både högvolymproduktion och labbverksamhet och prototyputveckling. 8.5 Rekommendationer för fortsatt arbete Under färdigställandet av kortet med sin dokumentation samt skrivandet av den här rapporten har det blivit naturligt att reflektera över helheten och några av de enskilda designvalen. Nedan följer en lista med föreslagna framtida arbeten.    Designa en strömbegränsning för D/A effektsteget som kan placeras på ett kort som kan sättas på korskopplingfältet. Ändra Altera koden så att säker brytning av reläer sker före slutning för att undvika momentana kortslutningar (s k ”breake-before-make”). Kontrollera om fysiskt mindre reläer kan användas för att spara yta på kortet. 36 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström Referenser [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] Lindgren, Astrid & Hellbom, Olle (1966). Tjorven och Mysak. [Film] SvenskFilm Allt mellan annten och jord. ELFA-katalog 47 (1998). ELFA AB. 47 upl. Farnell, Electronic Components (1998). Farnell Components AB.. ELFA. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Farnell. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Cypress Semiconductor Corporation (1994). CY74FCT16652 16-Bit Registered Transceivers. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Analog Devices (1996). AD7547 Parallel Loading Dual 12-Bit DAC. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Analog Devices. OP184/OP284/OP484 Precision Rail-to-Rail Input and Output Operational Amplifiers. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Texas Instruments. SN54LS07, SN74LS07, SN74LS17 Hex Buffers/Drivers with Open-Collector High-Voltage Outputs. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Nais relays. Highly Sensitive 1500 V FCC Surge Withstanding Miniature Relay DS-Relays [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Maxim Integrated. MAX306/MAX307 Precision, 16-Channel/Dual 8-Channel, High-Performance, CMOS Analog Mulitiplexers. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Maxim Integrated. DS1075 EconOscillator/Divider . [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Fairchild Semiconductors. NC7SZ86 TinyLogic UHS Two-Input Exclusive-OR Gate. [www] Hämtat från juni - augusti 1998. Altera, http://www.altera.com/ juni - augusti 1998. Westlund, Tomas (1998). Basic description of Pelle. Ericsson Mobile Communications 1555-ROA 117 2695. Westlund, Tomas (1998). Pelle Hardware specification. Ericsson Mobile Communications 1551-ROA 117 2695. Westlund, Tomas (1998). Pelle Client Specification. Ericsson Mobile Communications 1551-ROA 117 9118 PA1. Westlund, Tomas (1998). Product Specification (physical). Ericsson Mobile Communications 1301-ROA 117 9118. Westlund, Tomas (1998). Interface description. Ericsson Mobile Communications 155 19-ROA 117 9118. Westlund, Tomas (1998). PBus specification. Ericsson Mobile Communications 1/155 19-ROA 117 9118. Rubbmark, Jan (1998). Description of system connector electrical interface for the Marianne product platform. Ericsson Mobile Communications TX/B 97:0028 PB1. Hedbjörk, Bengt (1997). Test Data Transceiver Board Logic Part. Ericsson Mobile Communications 2/1524 - 2/ROA 117 3858/1 PA1. 37 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Rolf Wikström [23] Nilsson, L (1997). Test Interface. Ericsson Mobile Communications 1911-ROA 117 2686. [24] Habberstad, Hans (1997). Fixture Interface Board. Ericsson Mobile Communications 1911-ROA 117 2700. [25] Lestander, G (1996). Flash Interface. Flash Interface Ericsson Mobile Communications 1911-ROA 117 2782. [26] Lindholm, Anders (1998). Boatsman Circuit Board. Ericsson Mobile Communications 1/1911-1/ROA 117 2696. Personlig kommunikation [27] Westlund, Tomas. Testutvecklare (juni 1998). Intervju. Test Engineering, Ericsson Mobile Communications AB i Linköping. [28] Strömbäck, Lars. Testutvecklare (juni 1998). Intervju. Test Engineering, Ericsson Mobile Communications AB i Linköping. [29] Thelander, Peter. Testutvecklare (juni 1998). Intervju. Test Engineering, Ericsson Mobile Communications AB i Linköping. [30] Habberstad, Hans. Testutvecklare (juni 1998). Intervju. Test Engineering, Ericsson Mobile Communications AB i Linköping. [31] Drevinger, Lars. Testutvecklare (juni 1998). Intervju. Test Engineering, Ericsson Mobile Communications AB i Linköping. [32] Andersson, Mikael. Testutvecklare (juni 1998). Intervju. Test Engineering, Ericsson Mobile Communications AB i Linköping. [33] Gardström, Tomas. Testutvecklare (juni 1998). Intervju. Test Engineering, Ericsson Mobile Communications AB i Linköping. 38 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 1 sid 1 Kretslösningar Innehållsförteckning 1 KRETSLÖSNINGAR......................................................................... 2 REFERENSER........................................................................................ 5 Figurförteckning Figur 1 Digitala utsignaler, kretsschema........................................................................ 2 Figur 2 Digitala insignaler, kretsschema........................................................................ 2 Figur 3 D/A-omvandlare med effektsteg, kretsschema.................................................. 3 Figur 4 Effektförstärkare med Darlington slutsteg, kretsschema................................... 3 Figur 5 Inverterande förstärkare med drivsteg, kretsschema ......................................... 4 Figur 6 Telefoninterface med seriekommunikation, kretsschema ................................. 4 Figur 7 Telefoninterface med spänningsmatningar, kretsschema .................................. 5 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 1 sid 2 1 Kretslösningar Samtliga kretslösningar i denna bilaga är tagna från kretsschemat för Mysak [1]. +12V +5V VDDi DAA_out JP1 JP2 JP3 JP4 R107R108R109R110R111R112R113R114 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 U5 D_out0 1 2 Digi-out0 D_out1 3 4 Digi-out1 D_out2 5 6 Digi-out2 D_out3 9 8 Digi-out3 D_out4 11 10 Digi-out4 D_out5 13 12 Digi-out5 74LS07D Figur 1 Digitala utsignaler, kretsschema IRQ[0..3] +5V U1B 29 EN1 [BA] 28 EN2 [AB] 30 C4 [CPBA] 31 G5 [SBA] 27 C6 [CPAB] 26 G7 [SAB] /Digi-in_read Digi-in_out_enable Digi-in_write_clock +5V D19 D20 D21 D22 D23 D24 D25 D26 41 17 D2 40 D3 19 38 D4 20 37 BAT54A BAT54A BAT54A IRQ0 2 BAT54A 1 BAT54A 7 1 7 16 D1 42 BAT54A 6D D0 4D 1 5 5 1 BAT54A 1 BAT54A 15 R2 IRQ1 IRQ2 IRQ3 R4 20k R6 20k R8 20k R10 20k 21 D5 36 23 D6 34 24 D7 33 R12 20k R14 20k R16 20k 20k Digi-in0 Digi-in1 Digi-in2 Digi-in3 Digi-in4 Digi-in5 Digi-in6 Digi-in7 74FCT16652 BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A +5V BAT54A U3B 29 EN1 [BA] 28 EN2 [AB] 30 C4 [CPBA] 31 G5 [SBA] 27 C6 [CPAB] 26 G7 [SAB] D[0..15] BAT54A D27 D28 D29 D30 D31 D32 D33 D34 BAT54A +5V D35 D36 D37 D38 D39 D40 D41 D42 R21 R24 R26 R29 R32 R35 R38 D10 17 2 40 19 38 D12 20 37 D13 21 36 D14 23 34 24 R19 41 D11 D15 BAT54A 1 BAT54A 7 1 7 16 BAT54A D8 D9 BAT54A 6D D8 10k D9 10k D10 10k D11 10k D12 10k D13 10k D14 10k D15 10k BAT54A R18 42 BAT54A +5V 4D 1 5 5 1 BAT54A 1 BAT54A 15 33 20k R25 20k R27 20k R30 20k R33 20k R36 20k R39 20k 20k 74FCT16652 BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A D[0..15] BAT54A D44 D45 D46 D47 D48 D49 D50 D51 Figur 2 Digitala insignaler, kretsschema R22 Digi-in8 Digi-in9 Digi-in10 Digi-in11 Digi-in12 Digi-in13 Digi-in14 Digi-in15 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 1 sid 3 -12V_analog 5 GND VIN TRIM SELECT VOUT REF08HP 4 C3 C4 33p 33p C5 C6 1 10p 10uF/16V AD7547LR AGND OP484 2 24 9 10 -12V_analog U14C 8 OP484 4 VREFA VREFB 7 11 6 U14B + 11 IOUTA 5 23 WR CSA CSB 4 22 1 RFBB 3 12 DGND U17 RFBA IOUTB 19 5 20 7 8 4 VDD DB0 DB1 DB2 DB3 DB4 DB5 DB6 DB7 DB8 DB9 DB10 DB11 + 6 7 8 9 10 11 13 14 15 16 17 18 - U16 D0 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9 D10 D11 +12V_analog 21 +12V_analog +12V_analog Figur 3 D/A-omvandlare med effektsteg, kretsschema +12V_analog DAA_cc U14A 4 +V_power + 1 - 3 R66 1 Q11 BD679 330R Note: Polyswitch hold current 0.75A, tripp current 1.5A for 100s, (2A for 0.9s) F1 miniSMD075 11 2 2 3 OP484 DAA_Csense R71 R133 0R 1uF 3k6 D52 R72 R73 R74 R75 R76 R77 R78 R79 R80 R81 R82 R83 BAT54A -12V_analog C7 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R -12V_analog Figur 4 Effektförstärkare med Darlington slutsteg, kretsschema DAA_out DAA_sense LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 1 sid 4 R134 R135 1k Vneg_out 10k OP284FS 6k2 1 R138 5 2 Q15 BCX53-16 3 R140 10k U18B 7 6 + 10k -12V - R137 R141 5k1 +12V 8 Vneg_ref 4 R136 0R -12V Figur 5 Inverterande förstärkare med drivsteg, kretsschema c_inv_DFMS2 c_inv_DFMS1 R125R126R127R128R129R130R131R132 c_inv_DTMS1 Note: Logic family HCT max input current 20mA c_inv_DTMS2 U12 U13A EN RXD1 18 1 2 CTS1 16 4 RXD2 14 6 CTS2 12 8 3 1 2 4 5 6 8 9 10 11 12 13 74HCT244 10k 10k 10k 10k 10k 10k 10k 10k R59 20k DFMS1 R60 20k CTSMS1 R62 20k DFMS2 R64 20k CTSMS2 74HCT86 U13B /RS232_enable 19 TXD1 11 9 RTS1 13 7 TXD2 15 5 RTS2 17 3 EN 74HCT244 =1 JP14 JP15 JP16 1 2 3 U19 5 A =1 VCC B 4 GND OUT 1 2 3 NC7SZ86 U20 5 A =1 VCC B 4 GND OUT 1 2 3 NC7SZ86 U21 5 A =1 VCC B 4 GND OUT 1 2 3 NC7SZ86 U22 5 A =1 VCC B 4 GND OUT DTMS1 RTSMS1 DTMS2 RTSMS2 Note: A phone is a DCE (Data Communication Equipment) i.e. RTS is an input and CTS is an output NC7SZ86 Figur 6 Telefoninterface med seriekommunikation, kretsschema +5V VDDi DAA_out LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 1 sid 5 VDD +12V R43 2 R42 1 - 100k 2 3k3 Q13 BCX56-16 OP284FS VDDi 4 D14 R115 R48 10k -12V 20k +12V Q14 2SJ-314-01S R49 2 3 Q7 PDTC144ET 2 R124 10k 2SJ-314-01S 2 3 560 3 D15 BAS32 1 Q9 PDTC144ET Q8 PDTA144ET R55 10k Q5 R57 620 3 1 Q10 PDTC144ET 2 c_VPP_0V VBAT 2SJ-314-01S 2 3 1 1 3 3 Q4 PDTC144ET 2 c_VPP_vddi Q3 2 3 1 2 c_VPP_12V +VBAT_in +12V R54 10k Figur 7 Telefoninterface med spänningsmatningar, kretsschema Referenser [1] DCIO Q6 2SJ-314-01S 2 3 Q2 PDTC144ET 1 1 2 c_VBAT R56 10k 1 3 1 c_DCIO 1 BAT254 VDDi_indicate U18A + 3 3 +5V 1 8 +V_power Wikström, Rolf (1999). Mysak, Mysak electronics. Ericsson Mobile Communications 1911-ROA 117 9157/1 ver. PA5. VPP LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 2 sid 1 Bilder på bestyckat mönsterkort ROA 117 9157 Figurförteckning Figur 1 Primärsida ROA 117 9157 ................................................................................ 3 Figur 2 Sekundärsida ROA 117 9157 ............................................................................ 5 Figur 3 Panel ROA 117 9157......................................................................................... 7 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 2 sid 3 Figur 1 Primärsida ROA 117 9157 Foto: Rolf Wikström LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 2 sid 5 Figur 2 Sekundärsida ROA 117 9157 Foto: Rolf Wikström LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 2 sid 7 Figur 3 Panel ROA 117 9157 Foto: Rolf Wikström A B C D P1A meas1_pos1 meas1_neg1 meas1_pos2 meas1_neg2 meas1_pos3 meas1_neg3 meas1_pos4 meas1_neg4 1 2 3 4 DS1075Z-80 J15C Sofix6*4 CTS1 1 DTR1 2 RTS1 3 RI1 4 RXD2 5 TXD2 6 +5V +5V P22 182 9 7 5 3 1 10 8 6 4 2 48 108 79 49 78 CON10A 153 PBA[0..5] PBD[0..15] 2 +5V 2 +5V Q16 PDTA144ET 1 3 +5V Q17 PDTA144ET 1 JP23 J16C Sofix6*4 PBGCLK 1 PBGSDA 2 PBSCLK 3 PBSSDA 4 /PBSSEL 5 6 3 J16B Sofix6*4 IR2_SOUT 1 IR2_SIN 2 IR2_D1R1 3 IR2_IRTX 4 IR2D0R0X 5 IR2_IRRX 6 R142 150R R148 10k R143 150R U24 8 7 6 5 1 2 3 4 VCC A0 WP A1 SCL A2 SDA Vss LED35 LED36 HLMP-6400_yellow HLMP-6400_yellow 24LC02B PBA0 PBA1 PBA2 PBA3 PBA4 PBA5 154 155 156 157 158 160 PBD0 PBD1 PBD2 PBD3 PBD4 PBD5 PBD6 PBD7 PBD8 PBD9 PBD10 PBD11 PBD12 PBD13 PBD14 PBD15 106 107 117 119 120 123 124 125 126 129 130 131 134 135 136 137 J16D Sofix6*4 PBA5 1 PBA4 2 PBA3 3 PBA2 4 PBA1 5 PBA0 6 105 103 104 161 26 27 28 29 32 33 34 37 38 39 40 J17A Sofix6*4 -12V PBD15 PBD14 PBD13 PBD12 +12V +12V C46 4 3 1 2 68pF R144 120R C47 +24V 68pF R147 240R 80 81 82 83 192 193 194 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 LED34 LED33 HLMP-6500_green HLMP-6500_green HLMP-6500_green 1 2 4 3 68pF D54 D55 BZX84B8V2 PLM250S30 -12V R146 130R HLMP-6500_green LED32 LED37 C49 L2 R145 120R Connect GND:s near U8 & U16 68pF PLM250S30 C48 J17C Sofix6*4 PBD5 1 PBD4 2 PBD3 3 PBD2 4 PBD1 5 PBD0 6 +5V +12V_analog L1 J17B Sofix6*4 PBD11 1 PBD10 2 PBD9 3 PBD8 4 PBD7 5 PBD6 6 2 D56 BZX84B8V2 D57 BZV55-B18 BAS32 -12V_analog 183 4 J17D Sofix6*4 /PBGIRQ0 1 /PBGIRQ1 2 /PBSIRQ 3 /PBRESET 4 PBR/W 5 /PBACK 6 +5V GND +12V +24V +5V GND -12V +24V RET VCC +5V +12V MUXENN MUXADDRN0 MUXADDRN1 MUXADDRN2 MUXADDRN3 PBA0 PBA1 PBA2 PBA3 PBA4 PBA5 MS_VBAT MS_DCIO MS_VPP0 MS_VPP5 MS_VPP12 MS_VDD MS_RS_INV0 MS_RS_INV1 MS_RS_INV2 MS_RS_INV3 NMS_RS_EN ADCLK ADHBEN NADRD NADCS NADBUSY PBD0 PBD1 PBD2 PBD3 PBD4 PBD5 PBD6 PBD7 PBD8 PBD9 PBD10 PBD11 PBD12 PBD13 PBD14 PBD15 NDACWR NDACCSA NDACCSB NDINRD D_INWR D_INOUTEN PBSIRQ PBRES PBR_W PBACK STIMEN NSTIMRD STIMWR RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED MEASEN NMEASRD MEASWR D_OUT0 D_OUT1 D_OUT2 D_OUT3 D_OUT4 D_OUT5 D_OUT6 D_OUT7 D_OUT8 D_OUT9 D_OUT10 D_OUT11 D_OUT12 D_OUT13 D_OUT14 D_OUT15 RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED RESERVED IRQ0 IRQ1 IRQ2 IRQ3 BufD0 BufD1 BufD2 BufD3 BufD4 BufD5 BufD6 BufD7 BufD8 BufD9 BufD10 BufD11 BufD12 BufD13 BufD14 BufD15 GND GND 56 61 62 63 64 mux_posA[0..3] mux_posA0 mux_posA1 mux_posA2 mux_posA3 mux_negA[0..3] mux_negA0 mux_negA1 mux_negA2 mux_negA3 77 76 73 74 75 67 68 69 70 71 65 2 208 207 3 1 23 21 22 stim_out1[1..4] P1B DFMS1 DTMS1 CTSMS1 RTSMS1 DFMS2 DTMS2 CTSMS2 RTSMS2 VBAT VPP DCIO VDD load_pos1 load_pos2 load_pos3 load_pos4 load_neg1 load_neg2 load_neg3 load_neg4 stim_out31 stim_out32 stim_out33 stim_out34 DAA_sense DFMS1 DTMS1 CTSMS1 RTSMS1 DFMS2 DTMS2 CTSMS2 RTSMS2 VBAT VPP DCIO VDD mux_neg_en mux_negA[0..3] load_pos[1..4] load_pos[1..4] load_neg[1..4] load_neg[1..4] stim_out3[1..4] stim_out3[1..4] DAA_sense D_out[0..15] D_out0 D_out1 D_out2 D_out3 D_out4 D_out5 D_out6 D_out7 D_out8 D_out9 D_out10 D_out11 D_out12 D_out13 D_out14 D_out15 mux_pos[1..16] mux_pos[1..16] IRQ0 IRQ1 IRQ2 IRQ3 162 163 164 165 166 167 168 169 171 172 173 174 175 177 178 179 D0 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9 D10 D11 D12 D13 D14 D15 meas_enable /meas_read meas_write D_out[0..15] DAB_out mux_neg[1..16] mux_neg[1..16] D[0..15] D[0..15] DAA_cc DAB_cc DAA_Csense DAB_Csense VDDi stim_in1 stim_in2 stim_in3 DAB_sense DAB_sense stim_in1 ext_power stim_in2 stim_in3 spare1 spare2 spare3 meas_neg[1..3] meas_pos[1..3] Filtered_DB15 Place capacitors close to supply pins of referenced devices -12V +12V Distribute over board Device U3 Device U5 Device U7 Device U8 Device U10 Device U11 Device U12 Device U13 Device U15 C11 + C12 + C13 + C14 C19 C20 C21 C22 C23 C24 C25 C26 C27 C28 C29 C30 C31 C43 10uF 10uF 10uF 10uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF Device U2 + C15 Device U4 Device U6 C32 C33 C44 0.1uF 0.1uF 0.1uF -12V_analog +12V_analog Device U2 C16 Device U4 Device U6 C34 C35 C45 0.1uF 0.1uF 0.1uF Device U9 + C17 Device U14 C36 Device U16 C37 C38 0.1uF 0.1uF + + Device U1 10uF/16V 10uF/16V J19B C J19C Sofix6*4 1 2 3 4 5 6 J20C CON50 +12V 3 Sofix6*4 1 2 3 4 5 6 Sofix6*4 J18D 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 1 2 3 4 5 6 J19D Sofix6*4 1 2 3 4 5 6 J20B Sofix6*4 1 2 3 4 5 6 J20D 1 2 3 4 5 6 CON50 Sofix6*4 2 Sofix6*4 -12V 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 C18 10uF/16V0.1uF 10uF/16V Uppgjord (även faktaansvarig om annan) - Prepared (also subject responsible if other) ECS/CM/TE Rolf Wikström Dokansv/Godk - Doc response/Approved Device U8 Device U9 Device U14 Device U17 C39 C40 C41 C42 0.1uF 0.1uF 0.1uF 0.1uF D 1 E ECS/CM/TEC (Mats Öberg) Datum - Date Rev PA5 1999-01-28 Sidbenämning - Page Title Produktbenämning - Product name System overview Mysak Blad - Sheet 1 1911 - ROA 117 9157/1 B Sofix6*4 1 2 3 4 5 6 Dokumentnr - Document No A 1 2 3 4 5 6 P4B 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 CON50 VCC 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 P3A Digi_in0 Digi_in1 Digi_in2 Digi_in3 Digi_in4 Digi_in5 Digi_in6 Digi_in7 Digi_in8 Digi_in9 Digi_in10 Digi_in11 Digi_in12 Digi_in13 Digi_in14 Digi_in15 Digi_out8 Digi_out9 Digi_out10 Digi_out11 Digi_out12 Digi_out13 Digi_out14 Digi_out15 +VBAT_in Mysak electronics meas_neg1 meas_neg2 meas_neg3 meas_pos1 meas_pos2 meas_pos3 Sofix6*4 Digi_in[0..15] +12V JP20 JP21 JP22 Sofix6*4 1 2 3 4 5 6 CON50 Vneg_out Vneg_ref Digi-in[0..15] +VBAT_in +V_power 1 2 3 4 5 6 J20A +5V 4 J19A Sofix6*4 J18C P2B mux_neg1 mux_neg2 mux_neg3 mux_neg4 mux_neg5 mux_neg6 mux_neg7 mux_neg8 mux_neg9 mux_neg10 mux_neg11 mux_neg12 mux_neg13 mux_neg14 mux_neg15 mux_neg16 DAA_cc DAB_cc DAA_Csense DAB_Csense VDDi IRQ[0..3] Sofix6*4 1 2 3 4 5 6 P4A CON50 meas_neg[1..3] meas_pos[1..3] +5V 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 1 2 3 4 5 6 J18B CON50 P2A mux_pos1 mux_pos2 mux_pos3 mux_pos4 mux_pos5 mux_pos6 mux_pos7 mux_pos8 mux_pos9 mux_pos10 mux_pos11 mux_pos12 mux_pos13 mux_pos14 mux_pos15 mux_pos16 Digi_out0 Digi_out1 Digi_out2 Digi_out3 Digi_out4 Digi_out5 Digi_out6 Digi_out7 DAB_out Digi_out[0..15] Digi-out[0..15] IRQ[0..3] 50 51 52 53 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 CON50 stim_enable /stim_read stim_clock 190 188 191 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 CON50 /Digi-in_read Digi-in_write_clock Digi-in_out_enable 186 185 187 84 86 87 88 89 90 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 mux_pos_en mux_posA[0..3] /DA_WR /DA_CSA /DA_CSB 181 180 184 meas2_neg[1..4] stim_out1[1..4] stim_out2[1..4] DAA_out c_VBAT c_DCIO c_VPP_0V c_VPP_vddi c_VPP_12V VDDi_indicate c_inv_DTMS1 c_inv_DFMS1 c_inv_DTMS2 c_inv_DFMS2 /RS232_enable AD_clk AD_HBEN /AD_RD /AD_CS /AD_BUSY EPM9320RC208-15 -12V 1 MUXENP MUXADDRP0 MUXADDRP1 MUXADDRP2 MUXADDRP3 +24V A2 B2 C2 D2 1 9 2 10 3 11 4 12 5 13 6 14 7 15 8 ALTERA PBSSEL A1 B1 C1 D1 Sofix2x4 P21 CLK VPP TDO TDI TMS TCK 54 57 58 59 60 DUT2_neg[1..4] + CON_POWER J14 DUT2_pos[1..4] RXD2 TXD2 CTS2 RTS2 U23 J16A Sofix6*4 IR1_SOUT 1 IR1_SIN 2 IR1_D1R1 3 IR1_IRTX 4 IR1D0R0X 5 IR1_IRRX 6 1 2 3 4 5 6 DUT1_pos[1..4] RXD1 TXD1 CTS1 RTS1 DUT1_neg[1..4] Block1 J15D Sofix6*4 DCD2 1 DSR2 2 CTS2 3 DTR2 4 RTS2 5 RI2 6 3 meas2_pos1 meas2_neg1 meas2_pos2 meas2_neg2 meas2_pos3 meas2_neg3 meas2_pos4 meas2_neg4 stim_out11 stim_out12 stim_out13 stim_out14 stim_out21 stim_out22 stim_out23 stim_out24 DAA_out J18A P3B Patch Area OSCIN I/O XTAL OUT0 OE VCC PDN/SELX GND meas2_pos[1..4] U25 8 7 6 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 stim_out2[1..4] meas1_pos[1..4] +5V meas1_neg[1..4] +5V J15B Sofix6*4 COM2_DCD 1 COM2_DSR 2 RXD1 3 TXD1 4 DCD1 5 DSR1 6 4 E LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 3 J15A Sofix6*4 COM2_RxD 1 COM2_RTS 2 COM2_TxD 3 COM2_CTS 4 COM2_DTR 5 COM2_RI 6 E / 2 A B C D E LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 3 Digi-in[0..15] /meas_read meas_enable meas_write +5V +5V +5V +5V IRQ[0..3] +5V D1 +5V U1B 29 EN1 [BA] 28 EN2 [AB] 30 C4 [CPBA] 31 G5 [SBA] 27 C6 [CPAB] 26 G7 [SAB] /Digi-in_read Digi-in_out_enable Digi-in_write_clock U1A 56 EN1 [BA] 1 EN2 [AB] 55 C4 [CPBA] 54 G5 [SBA] 2 C6 [CPAB] 3 G7 [SAB] +5V D19 D20 D21 D22 D23 D24 D25 D26 BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A IRQ0 2 BAT54A 1 1 7 16 6D D2 17 40 IRQ2 D3 19 38 IRQ3 20k R6 20k R8 20k 37 21 36 23 34 D7 24 33 51 /c_meas12 8 49 /c_meas13 D3 9 48 /c_meas14 D4 10 47 /c_meas21 Digi-in3 20k R14 20k R16 20k D5 12 45 D6 13 44 /c_meas23 D7 14 43 /c_meas24 +5V R21 R24 R26 R29 R32 R35 R38 D10 17 40 19 38 D12 20 37 21 D14 23 D15 24 BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A 36 34 33 200R R9 200R R11 200R 20k R25 20k R27 20k R30 20k R33 20k R36 20k R39 20k 200R 200R 4D 6 51 8 49 D11 9 48 Digi-in11 D12 10 47 Digi-in12 D13 12 45 Digi-in13 D14 13 44 D15 14 cm5 BYD17G D8 1 2 /c_meas23 cm6 BYD17G D9 1 2 /c_meas12 /c_meas24 cm7 BYD17G R20 200R R23 200R /c_meas22 11 9 6 meas_neg2 200R LED12 CL150GCD_green LED13 CL150GCD_green LED14 CL150GCD_green LED15 CL150GCD_green R28 43 R31 100R R34 100R R37 100R 100R EN A0 A1 A2 A3 13 DUT1_pos2 DUT2_pos2 9 6 4 N09 N010 N011 N012 N013 N014 N015 N016 +12V 4 DUT2_neg2 8 1 + 16 DPCO-DS2E DUT1_neg2 8 1 + 16 DPCO-DS2E meas_pos2 8 1 + 16 DPCO-DS2E 1 12 27 V+ GND V- 28 K2:3 13 /c_meas13 K1:4 8 1 + 16 DPCO-DS2E DUT1_pos4 4 DUT2_neg4 8 1 + 16 DPCO-DS2E N09 N010 N011 N012 N013 N014 N015 N016 V+ GND V- 11 meas_pos3 9 6 meas_neg3 19 20 21 22 23 24 25 26 mux_neg1 mux_neg2 mux_neg3 mux_neg4 mux_neg5 mux_neg6 mux_neg7 mux_neg8 11 10 9 8 7 6 5 4 mux_neg9 mux_neg10 mux_neg11 mux_neg12 mux_neg13 mux_neg14 mux_neg15 mux_neg16 4 MAX306CWI Note: Maximum Multiplexer input is +/- 12V 13 DUT2_pos4 9 6 4 DUT1_neg4 8 1 + 16 DPCO-DS2E 1 12 27 -12V 11 13 9 6 EN A0 A1 A2 A3 +12V K4 K2:4 11 /c_meas14 9 6 4 DUT2_neg3 8 1 + 16 DPCO-DS2E 13 /c_meas24 c_meas3/ADC DUT2_pos3 9 6 4 18 17 16 15 14 mux_negA0 mux_negA1 mux_negA2 mux_negA3 13 DUT1_pos3 DUT1_neg3 8 1 + 16 DPCO-DS2E /c_meas23 /c_meas_link3to2 BYD17G 11 13 9 6 4 cm10 BYD17G D43 1 2 11 10 9 8 7 6 5 4 mux_pos9 mux_pos10 mux_pos11 mux_pos12 mux_pos13 mux_pos14 mux_pos15 mux_pos16 mux_neg[1..16] N01 N02 N03 N04 N05 N06 N07 N08 COM K3 11 mux_pos1 mux_pos2 mux_pos3 mux_pos4 mux_pos5 mux_pos6 mux_pos7 mux_pos8 MAX306CWI U4 /c_meas_link2to1 K1:3 11 19 20 21 22 23 24 25 26 4 8 1 + 16 DPCO-DS2E BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A BAT54A 13 9 6 4 cm9 BYD17G D13 1 2 LED9 CL150DCD_orange LED10 CL150DCD_orange LED11 CL150DCD_orange LED31 CL150DCD_orange R106 200R mux_pos[1..16] N01 N02 N03 N04 N05 N06 N07 N08 COM 18 17 16 15 14 mux_posA0 mux_posA1 mux_posA2 mux_posA3 K2 11 13 cm8 BYD17G D12 1 2 20k BAT54A U2 28 2 D44 D45 D46 D47 D48 D49 D50 D51 BAT54A 8 1 + 16 DPCO-DS2E K2:2 11 /c_meas22 74FCT16652 D[0..15] meas_neg1 4 DUT2_neg1 8 1 + 16 DPCO-DS2E K1:2 74FCT16652 Digi-in15 4 /c_meas_link1to3 2 cm4 BYD17G D7 1 2 +5V D9 9 6 -12V R17 D10 Digi-in14 /c_meas21 /c_meas_link1to3 /c_meas_link2to1 /c_meas_link3to2 c_meas3/ADC 52 Digi-in9 meas_pos1 D6 1 D10 2 Digi-in8 Digi-in10 /c_meas21 DUT2_pos1 9 6 DUT1_neg1 8 1 + 16 DPCO-DS2E /c_meas11 DUT2_neg[1..4] 11 13 DUT1_pos1 4 /c_meas14 cm3 BYD17G 1 1 1 7 R22 LED1 CL150YCD_yellow LED2 CL150YCD_yellow LED3 CL150YCD_yellow LED4 CL150YCD_yellow LED5 CL150DCD_orange LED6 CL150DCD_orange LED7 CL150DCD_orange LED8 CL150DCD_orange 5 1 7 D8 R19 41 D11 D13 BAT54A 6D 2 1 7 16 5 1 1 42 1 D8 D9 4D 1 BAT54A D8 10k D9 10k D10 10k D11 10k D12 10k D13 10k D14 10k D15 10k 5 7 R7 R15 74FCT16652 U3A 56 EN1 [BA] 1 EN2 [AB] 55 C4 [CPBA] 54 G5 [SBA] 2 C6 [CPAB] 3 G7 [SAB] 5 5 1 1 6D 200R 200R D35 D36 D37 D38 D39 D40 D41 D42 15 200R R5 Digi-in7 20k R18 R3 R13 Digi-in6 D27 D28 D29 D30 D31 D32 D33 D34 +5V /c_meas22 Digi-in5 74FCT16652 U3B 29 EN1 [BA] 28 EN2 [AB] 30 C4 [CPBA] 31 G5 [SBA] 27 C6 [CPAB] 26 G7 [SAB] +5V R1 /c_meas11 2 6 Digi-in4 +5V D[0..15] +5V 1 D1 D2 Digi-in2 R12 /c_meas13 cm2 BYD17G D5 1 2 K1 11 13 9 6 cm[0..10] 20 D5 D6 7 DUT2_pos[1..4] K2:1 11 13 52 Digi-in1 R10 20k D4 4D 1 7 Digi-in0 R4 DUT1_neg[1..4] K1:1 5 1 D0 R2 IRQ1 41 DUT1_pos[1..4] 2 /c_meas12 cm1 BYD17G D4 1 2 5 1 1 1 5 7 D0 D1 4 5 42 BAT54A 1 6D 4D BAT54A 5 1 BAT54A 15 1 /c_meas11 cm0 BYD17G D2 1 2 meas_pos[1..3] meas_neg[1..3] mux_pos_en mux_neg_en 3 3 mux_posA[0..3] mux_negA[0..3] D_out[0..15] +12V +5V t[0..5] VDDi_indicate VDDi DAA_out JP1 JP2 JP3 JP4 Digi-out[0..15] R107R108R109R110R111R112R113R114 load_neg[1..4] s[0..12] t0 +5V t1 load_pos[1..4] 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 U5 Digi-out0 c_VPP_12V t2 D_out0 1 2 c_DCIO t3 D_out1 3 4 Digi-out1 t4 D_out2 5 6 Digi-out2 D_out3 9 8 Digi-out3 D_out4 11 10 Digi-out4 D_out5 13 12 Digi-out5 T1 1 /c_load1 6 5 4 2 load_pos1 load_neg1 VDD +12V PVN012 VDDi DAA_out JP5 JP6 JP7 JP8 T4 1 /c_load4 2 BAT254 load_pos4 -12V s10 TXD2 s11 RTS2 s12 3 C2 47u 2 AGND VREF AD_clk AD_HBEN /AD_RD /AD_CS 12 DGND 23 BUSY R47 20k 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 4k7 D_out6 1 2 Digi-out6 D_out7 3 4 Digi-out7 D_out8 5 6 Digi-out8 D_out9 9 8 Digi-out9 D_out10 11 10 Digi-out10 D_out11 13 12 Digi-out11 D_out12 1 2 Digi-out12 D_out13 3 4 Digi-out13 D_out14 5 6 Digi-out14 D_out15 9 8 Digi-out15 4 5 6 7 8 9 10 11 13 14 15 16 D11 D10 D9 D8 D7 D6 D5 D4 D3 D2 D1 D0 6 R50 7 c_DCIO +12V U9 3 OPA177GS - 2 820k Q14 2SJ-314-01S R49 2 3 Q7 PDTC144ET 1 R124 10k 330k + R51 330k 820k R52 R53 820k 330k c_VBAT -12V_analog JP11 2SJ-314-01S 2 3 DCIO 560 D15 BAS32 R56 10k Q6 c_VPP_12V 22 c_VPP_vddi 2SJ-314-01S 2 3 R55 10k 620 3 2 12 c_VPP_0V VPP Q5 R57 10 /AD_BUSY 13 Q3 Q8 PDTA144ET 1 Q9 PDTC144ET 1 MAX164BCWG 11 VBAT +12V R54 10k Q4 PDTC144ET 1 +VBAT_in 2SJ-314-01S 2 3 Q2 PDTC144ET 1 74LS07D U10 JP12 3 RTS1 D11 D10 D9 D8 D7 D6 D5 D4 D3/11 D2/10 D1/9 D0/8 R46 820k 10k JP10 R45 330k VDDi R115 R48 VDDi_indicate load_neg4 1 +12V_analog Q13 BCX56-16 2 3k3 1 JP9 R44 R42 1 OP284FS D14 6 5 4 R116R117R118R119R120R121R122R123 U18A 3 -12V_analog - 2 s8 AIN CLKIN CLKOUT HBEN RD CS + 2 100k PVN012 +12V +5V U7 1 17 18 19 20 21 C1 0.1uF 2 R43 load_neg3 3 +5V U8 s7 s9 TXD1 2 load_pos3 2 /RS232_enable /c_load3 74LS07D 6 5 4 PVN012 s5 s6 3 +5V +/- 17.4V +/- 12.4V +/- 5V +/- 3.55V T3 8 1 4 CTS2 24 RXD2 VSS CTS1 VDD RXD1 s4 load_pos2 load_neg2 PVN012 1 1 s3 JP9, JP11 JP9, JP10, JP11, JP12 NONE JP10, JP12 6 5 4 2 2 c_inv_DTMS2 Possible Signal in 3 s2 Connected jumpers 4 c_inv_DTMS1 Possible damping ratios 3.48 2.48 1 0.71 3 s1 3 /c_load2 s0 1 t5 c_inv_DFMS1 8 T2 1 c_VPP_0V c_inv_DFMS2 +V_power 2 c_VPP_vddi 1 c_VBAT 2 Q10 PDTC144ET 1 74LS07D D[0..15] 2 /DA_WR /DA_CSA /DA_CSB +5V c_inv_DFMS2 +5V U11B 29 EN1 [BA] 28 EN2 [AB] 30 C4 [CPBA] 31 G5 [SBA] 27 C6 [CPAB] 26 G7 [SAB] 1 /c_stim24 1 D9 1 5 4D 42 1 1 5 7 1 7 2 16 41 D10 17 40 D11 19 38 D12 20 37 D13 21 D14 23 D15 24 /c_stim32 R86 1 36 34 R87 100R R88 100R R89 100R R90 100R R104 100R R105 100R 100R LED24 CL150GCD_green LED25 CL150GCD_green LED26 CL150GCD_green LED27 CL150GCD_green /c_stim_link1to3 LED28 CL150DCD_orange /c_stim_link2to1 LED29 CL150DCD_orange /c_stim_link3to2 LED30 CL150DCD_orange PVN012 T15 2 1 /c_stim34 PVN012 T14 2 1 /c_stim33 T13 2 2 + 9 16 BYD17G +12V_analog FXE-24 U16 D0 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9 D10 D11 stim_out23 stim_out24 PVN012 T16 2 6 5 4 stim_out31 6 5 4 stim_out32 7 K7 D18 2 6 5 4 6 5 4 5 + 9 16 U17 stim_out33 7 8 4 stim_out34 1 6 7 8 9 10 11 13 14 15 16 17 18 19 5 20 FXE-24 -12V_analog PVN012 T17 VIN TRIM SELECT REF08HP VOUT 4 22 1 C5 10p C6 10uF/16V 1 DB0 DB1 DB2 DB3 DB4 DB5 DB6 DB7 DB8 DB9 DB10 DB11 +12V_analog RFBA RFBB 3 1 5 + 6 - 23 C3 C4 33p AD7547LR 3 R74 R75 R76 R77 R78 R79 R80 R81 R82 R83 TXD1 11 9 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R RTS1 13 7 DAA_out DAA_sense TXD2 15 5 RTS2 17 3 74HCT244 IOUTA 24 9 10 -12V_analog U14C 8 OP484 C9 DAB_cc U14D 10nF OP484 12 + 13 - 14 R85 NC7SZ86 U20 A =1 VCC B GND OUT 1 2 3 NC7SZ86 U21 A =1 VCC B GND OUT 1 2 3 NC7SZ86 U22 A =1 VCC B GND OUT 4 DTMS1 5 RTSMS1 4 DTMS2 5 RTSMS2 4 Note: A phone is a DCE (Data Communication Equipment) i.e. RTS is an input and CTS is an output 5 4 NC7SZ86 R134 F2 1k miniSMD075 Vneg_out 10k +12V_analog R91 R93 R94 R95 R96 R97 R98 R99 R100 R101 R102 R103 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R 12R D53 1uF 3k6 R92 Vneg_ref 12R 12R R137 6 12R 10k 5 DAB_out R140 10k -12V_analog DAB_sense 1 R136 0R DAB_Csense -12V_analog C10 JP18 CTSMS2 5 R135 -12V U18B 7 R138 R141 5k1 OP284FS 6k2 +12V Q15 2 BCX53-16 E -12V Uppgjord (även faktaansvarig om annan) - 3 stim_out1[1..4] 3 stim_out2[1..4] stim_in1 stim_in2 stim_in3 stim_out3[1..4] Dokansv/Godk - Doc response/Approved ECS/CM/TEC (Mats Öberg) Produktbenämning - Product name Mysak Dokumentnr - B C D E Datum - Date Rev 1999-01-28 Sidbenämning - PA5 Page Title Mysak electronics Document No 1911 - ROA 117 9157/1 A Prepared (also subject responsible if other) ECS/CM/TE Rolf Wikström 4 2 PC355NT 1 2 3 Q12 BD679 1 2 PC355NT T19 U19 A =1 VCC B GND OUT 330R 74FCT16652 1 1 2 3 10nF 33p 2 DFMS2 20k 2 R73 12R C8 3 4 EN R72 -12V_analog JP17 4 19 D52 +V_power IOUTB AGND U13B /RS232_enable 3k6 U14B 7 OP484 CTSMS1 20k R64 74HCT86 R71 +12V_analog WR CSA CSB VREFA VREFB 1uF R139 0R PC355NT T18 miniSMD075 8 74HCT244 -12V_analog C7 R133 0R 2 33 F1 12 Note: Polyswitch hold current 0.75A, tripp current 1.5A for 100s, (2A for 0.9s) DAA_Csense GND 1 1 6D 2 6 5 4 5 stim_out22 CTS2 Q11 BD679 1 330R D17 5 15 PVN012 T12 K6 PVN012 /c_stim31 D8 2 6 5 4 11 12 13 20k R62 1 /c_stim23 +5V 7 2 6 5 4 6 DFMS1 20k R60 3 PVN012 T11 14 4 1 RXD2 8 2 8 9 10 BAT54A /c_stim22 4 5 3 100R 6 4 2 100R 4 100R R84 stim_out21 1 11 R70 74FCT16652 - BAT54A 43 6 5 4 PVN012 T10 1 2 16 4 44 T9 2 + 2 R59 1 2 3 18 CTS1 +V_power R66 11 45 1 /c_stim21 2 14 100R BYD17G 13 D7 100R R69 U14A OP484 3 stim_out14 PVN012 1 12 D6 R68 2 DAA_cc =1 1 RXD1 EN 4 47 /c_stim14 U13A +12V_analog 11 10 100R 6 5 4 + 9 16 FXE-24 11 D4 R67 PVN012 T8 stim_out13 4 48 1 stim_out12 6 5 4 21 49 9 100R 6 5 4 VDD 8 D3 100R R65 PVN012 T7 2 DGND D2 R63 /c_stim13 +5V VDDi DAA_out 10k 10k 10k 10k 10k 10k 10k 10k U12 12 51 LED16 CL150YCD_yellow LED17 CL150YCD_yellow LED18 CL150YCD_yellow LED19 CL150YCD_yellow LED20 CL150DCD_orange LED21 CL150DCD_orange LED22 CL150DCD_orange LED23 CL150DCD_orange JP14 JP15 JP16 R125R126R127R128R129R130R131R132 Note: Logic family HCT max input current 20mA c_inv_DTMS2 2 6 D5 2 1 R61 2 1 7 D1 /c_stim12 52 c_inv_DTMS1 D16 2 BYD17G 4D 1 1 K5 5 1 5 7 stim_out11 1 PVN012 T6 1 5 7 D0 2 6 5 4 + 1 1 6D /c_stim11 T5 - 5 D[0..15] 1 + stim_clock +24V c_inv_DFMS1 U11A 56 EN1 [BA] 1 EN2 [AB] 55 C4 [CPBA] 54 G5 [SBA] 2 C6 [CPAB] 3 G7 [SAB] stim_enable - /stim_read Blad - Sheet 2 / 2 LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 4          ,WHP 4W\ 5HIHUHQFH 'HVFULSWLRQ 2UGHU,QIR 6L]H ,QIRUPDWLRQ    3ULQWHG&LUFXLW%RDUG  79.       & &DSDFLWRU7DQWDOXPX)  (OID (,$    && &DSDFLWRU&HUDPLFS (OID  (,$    & &DSDFLWRU&HUDPLFS (OID (,$    && &DSDFLWRU3RO\HVWHUX)9 (OID  &DS50 3LWFKPP :[+[/ [[SLQ GLDP 9   && &DSDFLWRU;5Q)9 (OID  (,$    &&&& &DSDFLWRU7DQWDOXPX)9 (/)$  (,$    &&&&& &DSDFLWRU7DQWDOXPX)9 (/)$  (,$    &&&&&&&&& &&&&&&&&& &&&&&&&&& & &DSDFLWRU;5X)9 (/)$  (,$    &&&& &DSDFLWRU132S)9 (/)$  (,$    ''''''''''' '''' 'LRGH6ZLWFK%<'*9$ 9I DW,I $ (OID  62'    ' 'LRGH5HFWLILHU%$79I 9 ,I $ (/)$  62'    '' 'LRGH6ZLWFK%$69I 9,I $ (/)$  62'    ''''''''' ''''''''' ''''''''' ''''''' 'LRGH5HFWLILHU%$7$9I 9 ,PD[ $ (OID  627    '' 'LRGH=HQHU%=;%9 9] 9#P$ (OID  627    ' 'LRGH=HQHU%=9%9] 9# P$: (OID  62'  8SSJMRUGlYHQIDNWDDQVYDULJRPDQQDQ 3UHSDUHGDOVRVXEMHFWUHVSRQVLEOHLIRWKHU  'RNDQVY*RGN'RFUHVSRQV$SSURYHG 'DWXP'DWH 5HY 1U1R   3$ 52$8HQ /,(&6&07(6WHIDQ/DQW] &07(&0DWVgEHUJ     'RNXPHQWQDPQ'RFXPHQWQDPH  %ODG6KHHW ³0\VDN´0HDVXUPHQWDQGVWLPXOLERDUG  3DUWV/LVW    LiTH-ISY-EX-ET--15/0146--SE Bilaga 4          ,WHP 4W\ 5HIHUHQFH 'HVFULSWLRQ 2UGHU,QIR 6L]H ,QIRUPDWLRQ   )) 3RO\VZLWFKPLQL60'$ FRQWLQRXV (OID  (,$    -3-3-3-3-3-3-3-3-33-3-3-3-3-3-3-3 -3-3-3-3 -803(5 )DUQHOODSU   -803(5 3LQKHDGHUVTUSLWFK PPKROHGLDPPP ,PD[ $   - 6RFNHW6RIL[[ 519 62),;[    ------ 6RFNHW6RIL[[ 519 62),;[    .......... .. 5HOD\'3&2'6($9GF0LQ VZLWFKS: )DUQHOODSULO   '3&2'6( /[:[+ [[    ... 5HOD\);($9GF 5RQ P2KP (OID  );( /[:[+ [[    /('/('/('/('/('/('/ ('/(' /HG  &/    /('/('/('/('/('/(' /('/(' /HG*UHHQ&/*&'9I 9 ,IBPD[ P$ (OID  &/    /('/('/('/(' /HG*UHHQ+/03 9I 99DW,I P$ )DUQHOORNW¶      /('/(' /HG