Preview only show first 10 pages with watermark. For full document please download

Metafysiska Teorier Om Egenskaper

   EMBED

Share

Transcript

HITTILLS… Har vi konstaterat att det finns mer än ett sätt som det ”metafysiska uppdraget” kan förstås på. I synnerhet har vi skiljt mellan: (neo)Quineansk, och (neo)Aristotelisk metafysik. I det följande kommmer utgångspunkten (för det mesta) vara (neo)Aristotelisk/Sanningsgörarteoretisk. Bland annat innebär detta att… TEORIER OM EGENSKAPER 29/9 2015 METAFYSIK PÅ ”OBJEKTNIVÅ” …vi kommer att fokusera mindre på rena existensfrågor (även om sådana kan komma att spela en viss roll i vad som följer), och mer på frågor rörande vad som grundar/gör sant vad. EGENSKAPS-”PROBLEMET”… Snarare än att tala om metafysik ska vi ni GÖRA metafysik. ”Mooreanska fakta”: i språk & erfarenhet Hur gör man då? 1. 2. 3. 4. Ett problem/en gåta/ett förklaringsuppdrag identifieras. Beroende på ens (meta)antaganden och allmänna filosofiska ”läggning” lutar man åt en lösning snarare än en annan. Varje lösning har sina egna (interna) problem – som diskuteras (och ofta leder till att teorin modifieras och – ibland, men ytterst sällan – ges upp). Varje lösning jämförs med alternativa lösningar – för och nackdelar identifieras och diskuteras. Verkligheten ”tycks” ordnad. VIKTIGT! När teorier jämförs bör de grundantaganden de vilar på tas i beaktande (görs alltför sällan). Många gånger är det man är oense om betydligt mer grundläggande än vad man kan tro! UNIVERSALIEPROBLEMET… UNIVERSALIEPROBLEMET (IGEN)… Vad förklarar att verklighet & språk tycks innehålla ”objektiv likhet”/att distinkta objekt kan vara samma? För Quineanen… alternativt Från Armstrong (1978). Mooreanskt faktum = Något vars sanning vi inte kan/bör betvivla (men vars analys/förklaring kan vara nog så komplex). “We know a lot…We have all sorts of everyday knowledge, and we have it in abundance. To doubt that would be absurd…It is a Moorean fact that we know a lot. It is one of those things that we know better than we know the premises of any philosophical argument to the contrary.” Lewis, 1999: 418 Kan vad som ser ut som referens till egenskaper parafraseras bort eller inte (särskilt problematiskt: satser av typen ”Rödhet är en färg”)? Vad (om något) grundar dessa Mooreanska fakta? alternativt Vad gör sant påståenden som , , och ? För Schafferianen… Är egenskaper – som uppenbarligen existerar – fundamentala? Om de inte är det… i vad grundar sig deras existens? Om de är det – hur är de till sin natur? … För sanningsgörarteoretikern… ”…the One over Many problem is…the problem of giving some account of Moorean facts of apparent sameness of type.” D. Lewis, p. 351 Är egenskaper något vi måste postulera som sanningsgörare för (uppenbart) sanna propositioner? 1 UNIVERSALIEREALISM DEN REALISTISKA FÖRKLARINGSMODELLEN… Analys: Att distinkta ting tycks ha något gemensamt ska förstås i termer av att de (delvis) har något gemensamt, dvs., distinkta ting tycks vara samma om det finns något – en universalie – som existerar i båda. När ett antal objekt, a…n är objektivt lika i någon aspekt så finns det någonting, , och en relation, R, sådan att vart och ett av a…n står i R till  och det är på grund av att de står i R till  som a…n är objektivt lika. Grundande: Det distinkta ting har gemensamt är fundamentalt. The argument from the One over Many I would wish to start by saying that many different particulars can all have what appears to be the same nature and draw the conclusion that, as a result, there is a prima facie case for postulating universals. We are continually talking about different things having the same property or quality, being of the same sort or kind, having the same nature, and so on. Philosophers draw the distinction between sameness of token and sameness of type. But they are only making explicit a distinction which ordinary language (and so, ordinary thought) perfectly recognises. I suggest that the fact of sameness of type is a Moorean fact: one of the many facts which even philosophers should not deny, whatever philosophical account or analysis they give of such facts. Any comprehensive philosophy must try to give some account of Moorean facts. They constitute the compulsory questions in the philosophical examination paper.” I ELLER UTANFÖR RUMTIDEN D. M. Armstrong, ”Against ’Ostrich’ Nominalism”, 440-441. VILKA UNIVERSALIER FINNS? MAXIMALISM Varje semantiskt distinkt generell term – ’F’ i ’a är F’ – som fungerar predikativt i ett sant subjekt-predikat påstående konnoterar en distinkt universalie i världen. Varje semantiskt distinkt abstrakt singulär term – ’F’ i ’F är G’ – som fungerar namngivande i ett sant subjekt-predikat påstående namnger en distinkt universalie i världen. Men… BEGRÄNSNINGAR AV REALISMEN: SPARSE/NATURAL, ABUNDANT, AND IN BETWEEN… 1. Aristotelisk vs. Platonsk universalierealism 2. Endast egenskaper som gör ”Eleatisk” skillnad 4. Endast intrinsikala egenskaper 5. Endast vetenskapliga egenskaper … Negativa egenskaper Paradox-skapande egenskaper (egenskapen att inte exemplifiera sig själv); (Vidare analyserbara egenskaper) … ARMSTRONG OM DEN VETENSKAPLIGA REALISMEN… I wish to cut this link between Realism and Rationalism, between a doctrine of universals and an attachment to an a priori style of reasoning in ontology. Against a priori Realism I wish to uphold scientific Realism. What is a genuine property of particulars is to be decided by scientific investigation. The identification of properties should be an end-result of the efforts of science, or the efforts of total enquiry. Properties are not given to us from the beginning any more than the laws of nature are. It is a matter for inquiry, both scientific and philosophical, very serious and painful inquiry, whether there is or is not such a property or set of properties as redness, or a set of properties which constitutes lionhood. If you ask me to give an example of a genuine prpoperty I shall be deeply uncertain what example to give, but inclined to suggest such a thing as having the mass of one kilogram exactly. TROPTEORIN… Vad gör att a är F? Vad gör att a och b båda är F? Universalierealisten: (numeriskt samma) universalie F Tropteoretiskern: a är F pga. f1; a och b är båda F pga. a är f1 och b är f2, och f1 EL f2 D. M. Armstrong 2 I VALET OCH KVALET… VILKEN REALISM BÖR FÖREDRAS? EN ANNAN MÖJLIGHET: NOMINALISM Varför? Inget kan vara ”multipelt exemplifierbart”! Universalier är ”mystiska” Universalier är ”ovetenskapliga” Universalier är onödiga Universalierealismen dras med oöverstigliga problem (t ex epistemologiska (i synnerhet ett problem för den Platonska realismen)) OLIKA SORTERS NOMINALISM… SPARTANSK NOMINALISM: VAD ÄR EN FÖRKLARING? Objektiv nominalism: Mooreanska fakta förklaras i termer av/grundas i, av oss oberoende konstellationer av konkreta ting (klassnominalism, likhetsnominalism). ”One may admit that there are red houses, roses and sunsets, but deny, except as a popular and misleading manner of speaking, that they have anything in common… That houses, roses and sunsets are all of them red may be taken as ultimate and irreducible.” a och b är båda F därför att a och b ingår i samma (likhets-)klass. W. V. O. Quine, “On What there Is” (1948) Subjektiv nominalism: Mooreanska fakta förklaras i termer av/grundas i, av oss beroende ting/aktiviteter (predikatnominalism, begreppsnominalism). ”…we have nothing more to say about what makes a F, it just is F; that is a basic and inexplicable fact about the universe.” a och b är båda F därför att de ’faller under’ samma predikat/begrepp ’F’. Spartansk nominalism: Mooreanska fakta förklaras inte i termer av något annat, utan accepteras som primitiva. a och b är båda F därför att a och b båda är F (det är primitivt). SPARTANSK NOMINALISM: EN STRUTS-NOMINALISM? …It is natural to interpret him [Quine] as saying that, although these tokens are all of the same type, yet we have no need to consider what sameness of type is… If that is the way to interpret Quine, then is he not an Ostrich about types? Like an Oxford philosopher of yore, he keeps on saying that he does not deny that many different objects are all of them red, but what this ostensible sameness is he refuses to explain (except to say that it is ultimate and irreducible). D. M. Armstrong, 1997: 103 M. Devitt, “Ostrich Nominalism or Mirage Realism” (1980) ******************************************************************************** ”A system that takes certain Moorean facts as primitive, as unanalysed, cannot be accused of failing to make a place for them. It neither shirks the compulsory question nor answers it by denial. It does give an account.” D. Lewis, ”New Work for a Theory of Universals” (in his 1999). TILL DEN SPARTANSKE NOMINALISTENS FÖRSVAR… Alla måste erkänna något som primitivt. Och… Mer teori kan endast rättfärdigas av det extra förklaringsvärde det tillför. Men… Den realistiska förklaringen tillför inget extra förklaringsvärde: Vad är det som a och b har gemensamt? = F = Vad är F? = Det som a och b har gemensamt. Varför är a och b F? = Därför att de exemplifierar F-het = Vad innebär det att a och b exemplifierar F-het? = Det innebär att a och b är F. Universalierealistens förklaring är en pseudoförklaring (ett virtus dormitiva) 3 PROBLEM, PROBLEM… LÖSNING (?): METALINGVISTISK NOMINALISM Abstrakt refererande satser är inte satser i objektspråket, de är satser i metaspråket: De är förklädda sätt att påstå saker och ting om de språkliga uttryck vi använder när vi uttalar oss om icke-lingvistiska objekt. (1) Cirkularitet är en form (2) Generositet är en moralisk dygd (3) Cornelis föredrar färgen röd framför färgen grön ”Generositet är en dygd” ”’Generös’ är ett dygdpredikat” (1´) Cirkulära objekt är formade objekt (2´) Generösa personer är dygdiga personer (3´) Cornelis föredrar röda objekt framför gröna objekt ”Generositet är en egenskap” ”’Generös’ är ett adjektiv” “Faderskap är en relation” “’Fader’ är ett flerställigt predikat” “Generositet är en dygd” NÄSTA GÅNG… Metaspråk förklätt till objektspråk 14/10 & 15/10 metaspråk …talar vi om teorier om tingens och tidens natur. “’Generös’ är ett dygdpredikat” objektspråk ’generös’ ‘modig’ ‘ärlig’ ‘rättvis’ ’ödmjuk’ etc. Inför dessa två tillfällen bör ni ha läst… Tallant, kap. 6-8 Vad är de generella termerna: typ eller tecken? Kika även gärna i artikeln om tid (”Time”) i The Internet Encyclopedia of Philosophy Notera även att den 16/10 träffar ni Ylwa för ett seminarium. Till den gången bör ni ha närläst Parfits text! Blir abstrakt referens nu språkberoende? 4