Teorier Om Ting

Transcript

3/15/2015 Förra föreläsningen: Egenskaper Teorier om ting Följande tycks vara fallet: (1) De två äpplena har samma färg (2) De två äpplena har något gemensamt (3) De två äpplena liknar varandra med avseende på deras färg (och deras egenskaper) • Substans/substrat-teorin • Bundle/knippe-teorin Tre teorier om egenskaper:  Universale-realism  Trop-teori  Nominalism • Armstrong states of affairs Dagens föreläsning: Ting I. Ett ting? Följande tycks vara fallet: (1) De två äpplena har samma färg (2) De två äpplena har något gemensamt (3) De två äpplena liknar varandra med avseende på deras färg Vad är ett “ting”? II. Tre teorier om ting (obs! ting är ej fundamentala):  Substans/substrat-teorin  Bundle/knippe-teorin  Armstrong states of affairs III. Bradley’s regress I. II.a Substans/substrat-teorin J. Locke …when we talk or think of any particular sort of corporeal substances, such as horse, stone, etc., though the idea we have of either of them be but the complication of those several simple ideas of sensible qualities, which we used to find united in the thing called horse or stone; yet, because we cannot conceive how they should subsist alone, nor one in another, we suppose them existing in and supported by some common subject; which support we denote by the name substance, though it be certain we have no clear idea of that thing we suppose a support. Had the poor Indian Philosopher (who imagined that the Earth also wanted something to bear it up) but thought of this word Substance, he needed not to have been at the trouble to find an Elephant to support it, and a Tortoise to support the Elephant: The word Substance would have done it effectually. And he that enquired, might have taken it for as good an Answer from an Indian Philosopher. That Substance, without knowing what it is, is that which supports the Earth, as we take it for a sufficient Answer, and a good doctrine from our European Philosophers, That Substance without knowing what it is, is that which supports Accidents. So that of Substance we have no idea of what it is, but only a confused obscure one of what it does.  Kontingens: Ett tings existens är normalt kontingent.  Partikularitet: Ting har under hela sin existens en bestämd position i rummet vid varje tidpunkt det existerar. (Jfr. universale)  Egenskapsbärare: Ting kan inte exemplifieras, men exemplifierar egenskaper.  Monopol: Ting monopoliserar rum. (Obs! Co-location.)  Tidslighet: Ting existerar över tid  Föränderligt: Under tiden för sin existens förändras ett ting. Frågan Vad är ett ting? i Neo-Aristoteliskt ramverk: Vad för sorts entitet eller entiteter grundar ett ting och vad för sorts relationer måste dessa entiteter stå i för att konstituera ett ting? Argument för substans/substrat-teorin …that which unites Substrat-teorin Konstituenter: egenskaper och substrat  Existens: Det finns ting. Relation: Egenskaper är instantierade I substratet. Substratet exemplifierar egenskaperna. ”…we think that ordinary objects (tables, horses, stones, etc.) have properties. Moreover, it seems to us as if these properties are united in some way. This suggests that there is something that plays the role of uniting the disparate properties. This is substance.” …that which supports ”Consider the properties of ordinary objects. We cannot conceive of these properties just being in the world… if I can imagine these properties at all, then it is only as they are instantiated by some entity or other.” …that which individuates ”…suppose the table is in a room full of tables, each of which has the same properties as our original table…then it is unclear what it is that makes it true that we have many tables…the table in my office is different from all the other tables because it is a different substance. It is the uniqueness of substances that plays the requisite role of individuating objects from one another.” J. Tallant, 119-120 1 3/15/2015 Substantiella(!) problem I Substantiella(!) Problem II Motsägelsefull natur. Epistemiskt problem. Har en substans egenskaper eller saknar den egenskaper? Hur kan vi veta något om substrat? Möjligt svar: substans/substrat har inte egenskaper i betydelsen att de bär/ grundar egenskaper men är själva distinkta från egenskaperna. Substans/substrat har inga essentiella egenskaper Möjligt svar: vi kan uppleva substrat indirekt genom att uppleva ting som distinkta (substrat som individuator) Möjlig invändning på svaret: Har inte substans den essentiella egenskapen ”att vara egenskapsbärare”? Men hur vet vi att det är ett substrat eller en substans som individuerar ett ting? (Se Tallant, s. 123) Problem I: Kan ej hantera predikation II.b Bundle-teorin Konstituenter: egenskaper Relation: Egenskaper står i compresencerelationer till varandra. (1) Greger är röd (2) Greger är rund (3) Greger väger 50 kg (4) Greger är 30 cm i diameter ? RÖD RUND GREGER 30 cm 50 kg Vad refererar “Greger” till? Vad för relation råder mellan “Greger” och de egenskaper vilka han tillskrivs? Problem 2: kan ej hantera förändring GREGER T1 Klot b Röd Rund 50 kg 30 cm i diameter Röd Rund 50 kg 30 cm i diameter SVART RUND RUND 30 cm 50 kg Klot a GREGER(?) T2 RÖD 30 cm Problem III: Max Blacks värld Nödvändigtvis, för varje konkret objekt a och b, och för varje egenskap , om är en egenskap hos a omm är en egenskap hos b, så är a numeriskt identisk med b. 2 3/15/2015 Sakförhållanden lösningen? II.c Armstrong states of affairs Ett ting, och hela universum är sakförhållanden… ”A state of affairs exists if and only if a particular has a property, or a relation holds between two or more particulars” Substrat/substans OCH bundle-teorier får problem att förklara skillnad mellan följande påståenden: (Armstrong 1993:429) Sakförhållanden består av en “thin particular” och en egenskap eller relation: (i) Göteborg ligger öster om Borås (ii) Borås ligger öster om Göteborg Let a love b, and b love a. The two states of affairs are presumably independent. Either could have occurred without the other. Yet the two different states of affairs involve exactly the same constituents. How are they to be differentiated? “The thin particular is the particular considered in abstraction from all its properties. Although not bare, it is very thin indeed. (But you can be thin without being bare.) For me, all thin particulars, although numerically different, are, as it were, indistinguishably different. Particulars…have no mysterious inner and particularized essence that marks off one from another and accounts for their numerical difference. The secret of numerical difference is simply numerical difference… Notice, however, that it is not hidden, as Locke had it hidden. Even in our most basic, most elementary, perceptions we are aware of particulars, though of course particulars as having certain properties and relations, that is: particulars in states of affairs.” Mereologisk vs. icke-mereologisk komposition III. Bradley’s regress Mereologisk komposition (BT, ST): a+b = b+a Icke-mereologisk komposition (Armstrong): Rab ≠ Rba Sakförhållande (i) ”Göteborg ligger öster om Borås” aRb (ii) ”Borås ligger öster om Göteborg” bRa Sanningsgörar-relation States of affairs are thought to labour under a certain further difficulty, though. It is a difficulty most usually articulated for the particular case of an ontology of particulars and universals, but seems to be a general one. It is the difficulty of predication, the difficulty of the nexus of instantiation (as they say in Iowa), the difficulty of the non-relational tie (W. E. Johnson and P. F. Strawson), the difficulty of the formal distinction (as Scotus put it), the difficulty of participation (as Plato had it). Is not bringing the constituents of a state of affairs, the particulars, the properties and the relations, together into states of affairs, a further relation in which all the constituents stand? But then the new relation is just a further element which requires to be integrated along with the other constituents. Armstrong 1993:432 Bradleys regress i ett sanningsgörarteoretiskt perspektiv Om ett (kontingent) påstående är sant måste det finnas något i världen som gör det sant (det måste ha en sanningsgörare) OCH något är en sanningsgörare för ett påstående om existensen av sanningsgöraren nödvändiggör sanningen hos påståendet. = falskt a, F = sant a, F? Men: Existensen av bollen och av rödhet nödvändiggör inte sanningen hos . Mer behövs. Skillnaden är att det i världen där påståendet är sant existerar en relation som håller samman a och F – en ”uniter” (U). Men: Existensen av a, F och U tycks heller inte nödvändiggöra sanningen hos påståendet. Vi tycks behöva något som håller samman dessa, a, F, U U1. Men existensen av a, F, U och U1 tycks heller inte nödvändiggöra sanningen hos påståendet etc. ad infinitum. a, F, U a, F, U, U1 etc. ad infinitum a, F Armstrong: Vi behöver sakförhållandet att bollen är röd. Fråga: vad är skillnaden mellan en värld i vilken sakförhållandet existerar, och en värld där bara bollen och rödhet existerar? 3 3/15/2015 Karta över lösningsförslag Maurin (2012:798) Bradley’s regress 4